10 AV­GÖ­RAN­DE FYSIKTEORIER

Vetenskapens topp 10 - - Vetenskap -

Fö­re­mål av oli­ka stor­lek ac­ce­le­re­rar i sam­ma takt när de fal­ler Vem: Ga­li­leo Ga­li­lei

När: 1589

För att mot­be­vi­sa Aristo­te­les gra­vi­ta­tions­te­o­ri släpp­te Ga­li­leo Ga­li­lei ner två klot med oli­ka mas­sa från det lu­tan­de tor­net i Pi­sa.

All­ting be­står av ato­mer Vem: Leu­kip­pos och De­mo­kri­tos När: 400-ta­let f.Kr.

En­ligt ato­mis­ter­na be­står all­ting av oför­än­der­li­ga och oför­stör­ba­ra

”ato­mer” som har oli­ka geo­met­ris­ka for­mer och som kol­li­de­rar el­ler bil­dar grup­per.

Ato­mer be­står av mind­re par­tik­lar

Vem:

Jo­seph John Thom­son

När: 1897

Ge­nom att vi­sa att ka­tod­strå­lar be­står av en ström av ne­ga­tivt lad­da­de par­tik­lar blev Jo­seph John Thom­son den som upp­täck­te elektro­nen – den förs­ta ele­men­tar­par­ti­keln.

Al­la hän­del­ser har na­tur­li­ga or­sa­ker Vem: Tha­les När: cir­ka 580 f. Kr.

Den gre­kis­ka fi­lo­so­fen Tha­les vil­le för­kla­ra na­tur­fe­no­men ut­an hjälp av my­to­lo­gin. Han var en av de förs­ta som för­sök­te iden­ti­fi­e­ra ett uräm­ne som all­ting be­står av (vat­ten, me­na­de han).

Flyt­kraft be­ror på mäng­den un­dan­trängd väts­ka

Vem: Ar­ki­me­des När: cir­ka 250 f.Kr.

Ar­ki­me­des prin­cip sä­ger att ”ett fö­re­mål som helt el­ler del­vis sänks ned i väts­ka på­ver­kas av en upp­åt­rik­tad kraft, som är li­ka stor som tyng­den av den un­dan­träng­da väts­kan”.

Ato­mer av ett grun­däm­ne har iden­tisk stor­lek och mas­sa

Vem: John Dal­ton

När: 1803

Vårt mo­der­na atom­be­grepp byg­ger på en fö­re­läs­ning där Dal­ton häv­da­de att al­la äm­nen be­står av oför­stör­ba­ra ato­mer, och att al­la ato­mer av ett visst grun­däm­ne är iden­tis­ka.

Ener­gi kan var­ken ska­pas el­ler för­stö­ras Vem: Ju­li­us von May­er När: 1842

Den tys­ka fy­si­kern

Ju­li­us von May­er for­mu­le­ra­de la­gen om ener­gins be­va­ran­de som in­ne­bär att ener­gi i ett slu­tet sy­stem ba­ra kan om­vand­las från en form till en an­nan, till ex­em­pel från vär­mee­ner­gi till rö­rel­see­ner­gi.

En kropp för­blir i vi­la el­ler i lik­for­mig rö­rel­se så länge inga ytt­re kraf­ter ver­kar på krop­pen

Vem: Isaac Newton

När: 1687

Newtons tre rö­rel­se­la­gar, varav det­ta är den förs­ta, la­de grun­den för klas­sisk me­ka­nik.

Sam­ban­det mel­lan mas­sa och ener­gi Vem: Al­bert Eins­te­in

När: 1905

Eins­te­ins mest be­röm­da ek­va­tion, e=mc2 (ener­gin är li­ka med mas­san gång­er ljus­has­tig­he­ten i kvadrat), är en hörn­sten i spe­ci­el­la re­la­ti­vi­tetste­o­rin. For­meln vi­sar att en kropps mas­sa ock­så är ett mått på dess ener­gi.

Hadro­ner byggs upp av kvar­kar

Vem: Mur­ray Gell-Mann och Ge­or­ge Zweig När: 1964

Hadro­ner (par­tik­lar som pro­to­ner och ne­u­tro­ner som in­går i ato­mer) be­står i sin tur av än­nu mind­re par­tik­lar som he­ter kvar­kar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.