In­to­le­rans el­ler in­bill­ning?

För vis­sa kan en skål mjölk och fling­or be­ty­da ga­ser, kräk­ning­ar el­ler rentav en för ti­dig död. Men har vi and­ra nå­got att vin­na på att und­vi­ka gluten och lak­tos?

Vetenskapens vag till battre halsa - - Innehåll - TEXT: MI­CHAEL MOS­LEY

Om du in­te har bott i en grot­ta och levt på sten­ål­derskost de se­nas­te åren har du helt sä­kert hört ta­las om de på­ståd­da fa­ror­na med gluten och lak­tos. Tack va­re kän­di­sar som Gwy­neth Pal­trow och Mi­ley Cyrus som har lob­bat för de mi­ra­ku­lö­sa för­de­lar­na med en kost fri från gluten och me­je­ri­pro­duk­ter är hyl­lor­na i mat­af­fä­ren nu ful­la med ”fri från”-pro­duk­ter. Men är det här en trend som ock­så är fri från fak­ta? Det är dags att sål­la ag­nar­na från ve­tet.

Vi bör­jar med gluten ef­tersom glu­ten­fria pro­duk­ter i USA om­sät­ter om­kring 4,2 mil­jar­der dol­lar om året.

Gluten finns i spann­mål som ve­te, korn och råg. Om du har ba­kat bröd nå­gon gång så vet du att när du blan­dar mjöl och vat­ten blir de­gen klib­big. Det är gluten som ger klib­big­he­ten och som även gör de­gen elas­tisk så att den kan jä­sa un­der grädd­ning­en.

Män­ni­skor har ätit ve­te i tu­sen­tals år, men det är ba­ra helt ny­li­gen som gluten har bör­jat be­kym­ra oss. Så är glu­te­nin­to­le­rans ett verk­ligt pro­blem el­ler ba­ra en mo­denyck?

KROP­PEN ATTACKERAR SIG SJÄLV

Ce­li­a­ki är den all­var­li­gas­te for­men av glu­te­nin­to­le­rans. Det är en au­to­im­mun sjuk­dom som finns hos un­ge­fär 1 pro­cent av be­folk­ning­en och som in­ne­bär att im­mun­sy­ste­met blir över­käns­ligt mot gli­a­din, ett pro­te­in som finns i gluten. När nå­gon som har ce­li­a­ki äter gluten an­gri­per im­mun­för­sva­ret in­te ba­ra glu­ten­mo­le­ky­ler­na ut­an även tunn­tar­mens slem­hin­na. Slem­hin­nan blir in­flam­me­rad och van­li­ga symp­tom är upp­svälld­het, di­ar­ré, för­stopp­ning och vikt­ned­gång.

Ce­li­a­ki är för­hål­lan­de­vis van­ligt och lätt att mis­sa. En­ligt vis­sa stu­di­er vet upp till 80 pro­cent av al­la drab­ba­de in­te om att de har det. Det en­da säk­ra sät­tet att ta re­da på det är ge­nom att tit­ta ef­ter an­ti­krop­par i blo­det el­ler ta ett väv­nads­prov från tunn­tar­men.

Men även om det är van­ligt med oupp­täckt ce­li­a­ki finns det ock­så väl­digt många som fel­ak­tigt tror sig li­da av det. En un­der­sök­ning gjord av Uni­ted Minds 2015 vi­sar att 11 pro­cent av svens­kar­na und­vi­ker gluten. Det är med and­ra ord he­la 11 gång­er så många som an­ta­let glu­te­nin­to­le­ran­ta.

SVÅRDIAGNOSTISERAT

Är de här per­so­ner­na vil­se­led­da el­ler är de nå­got på spå­ren? Någ­ra av dem kan fak­tiskt ha spann­mål­sal­ler­gi. Det fö­re­kom­mer även om det är väl­digt ovan­ligt och för­mod­li­gen finns hos mindre än 0,1 pro­cent. Även här krävs ett blod­prov för att ta re­da på om man är drab­bad.

En stör­re grupp kan even­tu­ellt ha NCGS (non-co­e­li­ac gluten sen­si­ti­vi­ty), vil­ket in­ne­bär ohäl­so­symp­tom av gluten trots att man in­te har ce­li­a­ki. Kram­per, upp­svälld­het och di­ar­ré är symp­tom som kan fö­re­kom­ma. NCGS är väl­digt svårt att di­a­gnos­ti­se­ra ef­tersom det in­te finns någ­ra till­för­lit­li­ga tes­ter. Det en­da sät­tet att stäl­la di­a­gnos är ge­nom att ute­slu­ta allt an­nat.

Det är svårt att sä­ga hur van­ligt NCGS fak­tiskt är. I tid­skrif­ten Di­ges­tion pub­li­ce­ra­des ny­li­gen en ita­li­ensk stu­die där fors­kar­na ha­de un­der­sökt 392 pa­ti­en­ter som kla­ga­de över att ha upp­levt glu­ten­re­la­te­ra­de be­svär.

Bland dem ha­de 26 per­so­ner (6,6 pro­cent) oupp­täckt ce­li­a­ki och två per­so­ner (0,5 pro­cent) spann­mål­sal­ler­gi. Res­ten fick äta glu­ten­fritt un­der en tvåårs­pe­ri­od och följ­des upp un­der den ti­den. De som var symp­tom­fria ef­ter sex må­na­der be­döm­des ha NCGS. Ba­ra 27 per­so­ner ( 7 pro­cent av del­ta­gar­na) ingick i den

”Det be­ty­der att 86 pro­cent av pa­ti­en­ter­na som trott sig ha nå­gon form av glu­ten­re­la­te­ra­de pro­blem in­te ha­de det.”

grup­pen. Det be­ty­der att 86 pro­cent av pa­ti­en­ter­na som trott sig ha nå­gon form av glu­ten­re­la­te­ra­de pro­blem in­te ha­de det. Åt­minsto­ne gjor­de det ing­en skill­nad för dem att äta glu­ten­fritt.

Forskar­tea­mets slut­sats blev att själv­upp­lev­da glu­ten­re­la­te­ra­de symp­tom säl­lan är en in­di­ka­tion på NCGS.

Om du har sto­ra mag­pro­blem och tror att du kan va­ra över­käns­lig mot gluten bör du tes­ta dig för att ute­slu­ta ce­li­a­ki och spann­må­lal­ler­gi. Om test­sva­ren är ne­ga­ti­va och du än­då har en gna­gan­de käns­la av att du kans­ke har NCGS el­ler nå­gon an­nan, än så länge okänd, form av glu­te­nin­to­le­rans, kan det kans­ke va­ra värt att pro­va att äta glu­ten­fritt.

Men det är ing­en lätt sak, för väl­digt många livs­me­del in­ne­hål­ler gluten. Dess­utom mås­te du äta helt glu­ten­fritt i minst en må­nad för att se om symp­to­men för­bätt­ras. För att verk­li­gen få klar­het ska du se­dan grad­vis in­tro­du­ce­ra gluten igen och se vad som hän­der.

När du äter glu­ten­fritt ska du und­vi­ka allt som in­ne­hål­ler ve­te, råg, korn el­ler din­kel. Bröd, pas­ta, fling­or, kex och ka­kor får du med and­ra ord lå­ta bli. Du mås­te ock­så av­stå från öl och lä­sa al­la in­ne­hålls­för­teck­ning­ar no­ga ef­tersom många hel- och halv­fab­ri­kat in­ne­hål­ler gluten.

Ge­nom att skip­pa de här livs­med­len lär du dess­utom gå ner i vikt och må bätt­re rent all­mänt. Den störs­ta nack­de­len med att äta glu­ten­fritt är att du mås­te va­ra väl­digt nog­grann så att du får i dig al­la vik­ti­ga nä­rings­äm­nen.

Kex och ka­kor in­ne­hål­ler in­te myc­ket som krop­pen kom­mer att sak­na, men bröd och fling­or är be­ri­ka­de med en mängd vi­ta­mi­ner och mi­ne­ra­ler. Om du in­te kom­pen­se­rar ge­nom att äta mer frukt och grön­sa­ker är det risk att du får brist på nå­got.

Allt som mark­nads­förs som ”glu­ten­fritt” ska du sky som pes­ten. Det är näs­tan un­dan­tags­löst re­na skrä­pet. En sorg­lig kon­se­kvens av räds­lan för gluten är att oro­li­ga för­äld­rar kö­per glu­ten­fri barn­mat i tron att den är bätt­re, trots att den of­ta in­ne­hål­ler myc­ket salt och and­ra ohäl­so­sam­ma till­sat­ser.

MJÖLKAR MARK­NA­DEN

Den and­ra po­pu­lä­ra ” livs­me­delsal­ler­gin” är lak­to­sin­to­le­rans. Lak­tos är en na­tur­lig soc­kerart som finns i mjölk och and­ra me­je­ri­pro­duk­ter. Många som är be­kym­ra­de över lak­tos me­nar att det är ”ona­tur­ligt” att dric­ka mjölk. De fram­hål­ler att vi är den en­da art som dric­ker mjölk som vux­na, och häv­dar att det­ta mås­te va­ra då­ligt.

Istäl­let upp­ma­nas vi att an­ting­en und­vi­ka mjölk helt och hål­let el­ler att dric­ka man­del­mjölk ( gräs­ligt) el­ler so­jamjölk ( än­nu vär­re). Ty­värr har en­tu­si­as­men för man­del­mjölk in­te däm­pats det mins­ta av forsk­ning som vi­sar att den enor­ma ök­ning­en av ef­ter­frå­gan på man­del var en bi­dra­gan­de fak­tor till den ka­ta­stro­fa­la tor­kan i Ka­li­for­ni­en.

Till skill­nad från glu­te­nin­to­le­rans är lak­to­sin­to­le­rans fak­tiskt väl­digt van­ligt. När vi är små får vi i oss sto­ra mäng­der lak­tos, an­ting­en ge­nom am­ning el­ler från komjölk.

Till skill­nad från de fles­ta and­ra folk i värl­den

Gluten be­står av hund­ra­tals oli­ka pro­te­i­ner, fram­för allt gli­a­din och glu­te­nin. Det är gli­a­di­net som or­sa­kar flest pro­blem och ska­par in­to­le­rans. Gluten finns i ve­te, korn och råg, men ock­så i ex­em­pel­vis so­ja. Ve­te har haft en vik­tig plats i vår kost se­dan det bör­ja­de od­las för fle­ra tu­sen år se­dan.

kan män­ni­skor med eu­ro­pe­isk här­komst of­ta fort­sät­ta kon­su­me­ra mjölk och and­ra me­je­ri­pro­duk­ter som vux­na. Det är tack va­re en­zy­met lak­tas som finns i tunn­tar­men och som bry­ter ner lak­tos.

Om du i lik­het med 75 pro­cent av värl­dens be­folk­ning för­lo­rar det här en­zy­met när du väx­er upp så stan­nar lak­to­sen kvar i mat­smält­nings­ap­pa­ra­ten och bryts ner av bak­te­ri­er, vil­ket le­der till pro­duk­tion av sto­ra mäng­der ga­ser. Om du verk­li­gen är lak­to­sin­to­le­rant är det tro­ligt att du får pro­blem med ga­ser, di­ar­ré, upp­svälld mage, kram­per och mag­bul­ler nå­gon tim­me ef­ter att du ätit me­je­ri­pro­duk­ter.

Det enk­las­te sät­tet att ta re­da på om du är lak­to­sin­to­le­rant är att ute­slu­ta lak­tos ur kos­ten på sam­ma sätt som man gör med gluten. Men det finns ock­så mer raf­fi­ne­ra­de och dy­ra­re sätt, till ex­em­pel and­nings­test och av­fö­rings­prov.

And­nings­testet görs ef­ter att du druc­kit en viss mängd lak­tos på fas­tan­de mage. Din ut­and­nings­luft ana­ly­se­ras un­der någ­ra tim­mar för att mä­ta mäng­den vät­gas. Om du in­te kan bry­ta ner lak­to­sen bör­jar näm­li­gen tarm­bak­te­ri­er­na för­sö­ka ta hand om den, och då bil­das vä­te. Nack­de­len med det här testet är att en del får kraf­tig di­ar­ré. Ett enkla­re al­ter­na­tiv är att läm­na av­fö­rings­prov för att mä­ta mäng­den sy­ra. Om det finns sy­ra i av­fö­ring­en är du lak­to­sin­to­le­rant.

UND­VIK IN­TE MEJERIVAROR I ONÖ­DAN

Om du varken är lak­to­sin­to­le­rant el­ler ve­gan finns det sto­ra nack­de­lar med att und­vi­ka me­je­ri­pro­duk­ter. Komjölk är ex­tremt nä­rings­rik (den ska ju kun­na ge en väx­an­de kalv allt den be­hö­ver). Den är rik på nyt­ti­ga pro­te­i­ner och fett­sy­ror, men ock­så på vik­ti­ga vi­ta­mi­ner och nä­rings­äm­nen som kal­ci­um, D-vi­ta­min, vi­ta­min B12, ka­li­um och fos­for, som al­li­hop är bra för ske­let­tet.

Om du (som jag en gång var) har bli­vit över­ty­gad om att mag­ra­re me­je­ri­pro­duk­ter på nå­got sätt är "nyt­ti­ga­re” ska du tän­ka på att många nyt­ti­ga fett­sy­ror och fett­lös­li­ga vi­ta­mi­ner sak­nas i lätt­va­ri­an­ter­na.

Den som vill äta sunt kom­mer att mär­ka att plån­bo­ken är be­tyd­ligt tun­na­re ef­ter stor­hand­ling­en om kund­vag­nen las­tas full med ” fri från”-pro­duk­ter. Så om du in­te har di­a­gnos­ti­se­rats med in­to­le­rans el­ler al­ler­gi är en va­ri­e­rad kost med mas­sor av frukt och grönt fort­fa­ran­de det mest häl­so­sam­ma.

”Vi upp­ma­nas att an­ting­en und­vi­ka mjölk helt el­ler dric­ka and­ra va­ri­an­ter, som man­de­lel­ler so­jamjölk.

Lak­tos finns i mjölk och kom­mer från två soc­kerar­ter: galak­tos och glu­kos. I län­der där vux­na kon­su­me­rar myc­ket mjölk­pro­duk­ter är lak­to­sin­to­le­rans gans­ka ovan­ligt. De fles­ta av eu­ro­pe­isk här­komst kan dric­ka mjölk ut­an pro­blem. Lak­tos till­sätts i många livs­me­del och lä­ke­me­del.

Mi­chael Mos­ley är pro­gram­le­da­re för Me­di­cin med Mos­ley och har skri­vit boken För­bätt­ra din tarm­flo­ra

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.