Hjälpen mot sömnlöshet

Har du svårt att som­na på kväl­lar­na? Kans­ke har du helt en­kelt en an­norlun­da byggd hjär­na än de som sover gott he­la nat­ten.

Vetenskapens vag till battre halsa - - Innehåll - TEXT: MOHEB COSTANDI

Du lig­ger i säng­en och vri­der och vän­der på dig i det oänd­li­ga tills du till sist som­nar fram­åt små­tim­mar­na, ba­ra för att vak­na da­gen där­på med käns­lan av att in­te ha so­vit alls. Lå­ter det be­kant? Du är in­te en­sam: un­der­sök­ning­ar vi­sar att en tred­je­del av al­la svens­kar har sömn­svå­rig­he­ter.

Lång­va­ri­ga sömn­be­svär, med pro­blem att som­na el­ler so­va fär­digt ut­an un­der­lig­gan­de fy­sisk el­ler psy­kisk sjuk­dom, kan hål­la i sig i må­na­der el­ler till och med år.

Pro­ble­men blir of­ta vär­re med ål­dern och gör att man fun­ge­rar säm­re på da­gar­na. Många som li­der av sömn­svå­rig­he­ter kla­gar över kon­cent­ra­tions­pro­blem och sömn­brist har vi­sat sig för­säm­ra min­net. Än­då vet vi väl­digt li­te om vad som lig­ger bakom sömn­lös­he­ten, och det är svårt att mä­ta kon­se­kven­ser­na ob­jek­tivt. Ny forsk­ning bör­jar dock ge en bild av vad sömnlöshet gör med hjär­nan. Dess­utom ver­kar det som om hjär­nan har en an­nan upp­bygg­nad hos de sömn­stör­da än hos dem som sover gott.

El­le­ma­ri­je Al­te­na vid uni­ver­si­te­tet i Cam­bridge och hen­nes kol­le­gor vid Ne­der­län­der­nas neu­ro­ve­ten­skap­li­ga in­sti­tut jäm­för­de ny­li­gen 25 äld­re med sömn­pro­blem och 13 fris­ka per­so­ner i två re­ak­tions­tes­ter. I det ena för­sö­ket skul­le del­ta­gar­na tryc­ka på en knapp var­je gång de såg en as­te­risk på skär­men. I det and­ra för­sö­ket var upp­gif­ten mer kom­plex: bok­stä­ver­na p och d vi­sa­des slump­vis och del­ta­gar­na skul­le tryc­ka när de såg bok­sta­ven p.

Fors­kar­na jäm­för­de re­ak­tions­ti­der­na och såg att kon­troll­grup­pen pre­ste­ra­de bätt­re i den svå­ra­re upp­gif­ten än per­so­ner­na med sömn­svå­rig­he­ter. Bå­da grup­per­na gjor­de vis­ser­li­gen fel li­ka of­ta, men kon­troll­grup­pen re­a­ge­ra­de en aning snab­ba­re var­je gång ett p dök upp. Över­ras­kan­de nog kla­ra­de de sömn­stör­da as­te­ris­k­upp­gif­ten bätt­re. Sex vec­kor se­na­re upp­re­pa­des ex­pe­ri­men­tet. Un­der de vec­kor­na fick hälf­ten av per­so­ner­na med sömn­svå­rig­he­ter en kom­bi­na­tion av oli­ka be­hand­ling­ar. De fick kog­ni­tiv be­te­en­de­te­ra­pi (KBT) för att kom­ma till rät­ta med dys­funk­tio­nel­la tan­kar kring sömn, de fick vis­tas i starkt ljus i 30 mi­nu­ter två gång­er om da­gen och de fick gö­ra ett an­tal enk­la livsstils­för­änd­ring­ar.

De för­söks­per­so­ner som fått den kom­bi­ne­ra­de be­hand­ling­en pre­ste­ra­de på nor­mal ni­vå i den and­ra testom­gång­en. De re­a­ge­ra­de då sig­ni­fi­kant lång­sam­ma­re i den enk­la upp­gif­ten och

snab­ba­re i den svå­ra­re. Re­sul­ta­tet ty­der på att hjär­nan fun­ge­rar an­norlun­da hos per­so­ner med sömn­stör­ning­ar och att vis­sa av de kog­ni­ti­va för­änd­ring­ar­na åt­minsto­ne del­vis är re­ver­sib­la.

I en an­nan stu­die konstaterade Al­te­na och hen­nes kol­le­gor att per­so­ner med sömn­svå­rig­he­ter pre­ste­ra­de bätt­re än de som sov gott i ett språk­test. För­söks­per­so­ner­na skul­le tryc­ka på en knapp när de fick se ett ord som till­hör­de en viss ka­te­go­ri. När testet upp­re­pa­des ef­ter sex vec­kor pre­ste­ra­de de som fått be­hand­ling för si­na sömn­pro­blem li­ka­dant som den fris­ka kon­troll­grup­pen.

”Per­so­ner med sömn­svå­rig­he­ter li­der av ett fy­si­o­lo­giskt tillstånd som bäst kan be­skri­vas som en lätt form av stress, som ytt­rar sig som mät­bart hög­re hjärn­ak­ti­ve­ring när de för­sö­ker som­na”, sä­ger Al­te­na. ”Den här över­ak­ti­vi­te­ten kan ock­så va­ra för­kla­ring­en till de höga pre­sta­tio­ner vi såg på vis­sa om­rå­den. Den kan va­ra ett slags kom­pen­sa­tions­me­ka­nism som gör att hjär­nan kan fun­ge­ra re­la­tivt bra un­der da­gen, trots sömn­svå­rig­he­ter­na.”

Al­te­nas fors­kar­grupp såg ock­så skill­na­der i hjär­nans struk­tur. Med hjälp av vox­el­ba­se­rad morf­o­me­tri – en typ av mag­netrönt­gen – kun­de de mä­ta och jäm­fö­ra stor­le­ken på oli­ka de­lar av hjär­nan hos 24 per­so­ner med kro­nis­ka sömn­stör­ning­ar och 13 fris­ka. Per­so­ner­na med sömn­stör­ning­ar vi­sa­de sig ha mindre grå sub­stans i tre oli­ka om­rå­den av hjär­nan. Stor­le­ken på den or­bi­to­fron­ta­la bar­ken ha­de en tyd­lig kopp­ling till pro­ble­mens svå­rig­hets­grad: ju all­var­li­ga­re pro­blem, desto mindre var vo­ly­men.

Det stäm­mer väl över­ens med vad man vet om den or­bi­to­fron­ta­la bar­kens roll i be­sluts­fat­tan­de och pro­blem­lös­ning, två funk­tio­ner som bå­da är kraf­tigt ned­sat­ta vid sömn­brist. Det är där­e­mot oklart om det är des­sa av­vi­kel­ser som or­sa­kar sömn­lös­he­ten el­ler om den tvärtom är en följd av dem.

”För att kun­na sä­ga nå­got om de neu­ra­la me­ka­nis­mer­na bakom sömn­pro­blem mås­te vi un­der­sö­ka vil­ka fak­to­rer som bi­drar till till­stån­det och vil­ka kon­se­kven­ser det får”, sä­ger Al­te­na. Även om det är oklart vad som or­sa­kar sömn­svå­rig­he­ter kan pro­ble­men allt­så be­hand­las. KBT fun­ge­rar och fler skul­le kun­na få till­gång till be­hand­ling­en, bland an­nat er­bju­der in­ter­netpsy­ki­a­tri.se det. Nät­ba­se­rad KBT har vi­sat sig va­ra ef­fek­tivt mot många ty­per av psy­kis­ka be­svär, till ex­em­pel de­pres­sion, men det kan

”Per­so­ner med sömn­svå­rig­he­ter li­der av vad som bäst kan be­skri­vas som en lätt form av stress.”

va­ra svårt att få pa­ti­en­ter­na att på­bör­ja och full­föl­ja be­hand­ling­en.

I forsk­nings­pro­jek­tet Enact un­der­sök­te man möj­lig­he­ter­na att för­bätt­ra del­ta­gan­det ge­nom att tit­ta på hur män­ni­skor an­vän­der so­ci­a­la me­di­er. ” Fa­ce­boo­kan­vänd­ning­en på­min­ner väl­digt myc­ket om hur vi skul­le vil­ja att pa­ti­en­ter­na in­te­ra­ge­rar med nät­ba­se­rad KBT”, sä­ger data­ve­ta­ren Shaun Law­son, som är en av de le­dan­de utre­dar­na i pro­jek­tet.

Law­son för­kla­rar att folk i all­män­het är mer vil­li­ga att läm­na ut per­son­lig in­for­ma­tion i so­ci­a­la me­di­er än i verk­lig­he­ten och att so­ci­a­la me­di­er och di­gi­ta­la spel an­vän­der be­lö­ning­ar och and­ra in­ci­ta­ment för att se till att an­vän­dar­na kom­mer till­ba­ka re­gel­bun­det. ”Om be­hand­ling­en kun­de in­te­gre­ras i ex­em­pel­vis Fa­ce­book skul­le det kans­ke ri­va en del av hind­ren för nät­ba­se­rad KBT", sä­ger han.

DJU­PA­RE PRO­BLEM

Många som har sömn­svå­rig­he­ter är ock­så de­pri­me­ra­de, men sam­ban­det är oklart, och ny forsk­ning har väckt tan­ken att man fak­tiskt kan bli psy­kiskt sjuk av att in­te so­va.

Matt Wal­ker på Uni­ver­si­ty of Ca­li­for­nia, Ber­ke­ley, un­der­sök­te psy­kiskt fris­ka män­ni­skors hjär­nor med hjälp av mag­netrönt­gen me­dan de fick tit­ta på en bild­se­rie där känslo­mäs­sigt lad­da­de bil­der var­va­des med ne­utra­la. Del­ta­ga­re som ha­de fått hål­la sig vak­na i 36 tim­mar fö­re ex­pe­ri­men­tet ha­de stör­re ak­ti­vi­tet i amyg­da­la, en li­ten struk­tur i hjär­nan som spe­lar stor roll för vå­ra käns­lor. Grup­pen som in­te fått so­va ha­de ock­så säm­re för­bin­del­ser mel­lan neu­ro­ner­na i amyg­da­la och me­di­a­la pre­fron­ta­la cor­tex, den del av fram­hjär­nan som be­ar­be­tar amyg­da­las känslo­mäs­si­ga re­spons för att hit­ta en pas­san­de re­son­lig re­ak­tion.

Wal­ker och hans team kom fram till att söm­nen kan fun­ge­ra som en ”åter­ställ­ning” av den kopp­ling­en in­för föl­jan­de dags känslo­mäs­si­ga ut­ma­ning­ar. Re­sul­ta­ten vi­sar en­ligt dem att det kan fin­nas ett or­saks­sam­band mel­lan sömn­stör­ning­ar och hu­mör­sväng­ning­ar.

Men slut­sat­sen är högst hy­po­te­tisk och många lå­ter sig in­te över­ty­gas. ”Det finns inga be­vis över hu­vud ta­get på att sömnlöshet or­sa­kar psy­kisk sjuk­dom”, sä­ger pro­fes­sor Jim Hor­ne, chef för sömn­forsk­nings­cent­ret vid Loug­h­bo­rough Uni­ver­si­ty i Storbritannien. ”Visst kan sömn­stör­ning­ar och psy­kisk sjuk­dom ha en del ge­men­sam­ma näm­na­re. När man är de­pri­me­rad på­ver­kas söm­nen. Då kan sömn­tablet­ter hjäl­pa, men de kan ald­rig kom­ma åt den verk­li­ga or­sa­ken och rå­da bot på pro­ble­met.”

Sömn­stör­ning­ar och vad som or­sa­kar dem tycks för­bli li­te av ett myste­ri­um.

Moheb Costandi är hjärn­fors­ka­re och ve­ten­skaps­skri­bent

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.