15 Sa­ker du in­te viss­te om sömn

Har du nå­gon­sin fun­de­rat över vad krop­pen syss­lar med me­dan du är i dröm­mar­nas land? Läs om över­ras­kan­de rön från sömn­forsk­ning­en.

Vetenskapens vag till battre halsa - - Innehåll -

1 Det elekt­ris­ka lju­set har för­änd­rat vå­ra na­tur­li­ga sömn­möns­ter.

Ut­an det skul­le vår natt­sömn va­ra upp­de­lad i två block. Psy­ko­lo­gen Tho­mas We­hr har sett att män­ni­skor åter­går till det mönst­ret ef­ter någ­ra vec­kor ut­an lam­por.

2 Barn i oli­ka län­der har vitt skil­da sov­va­nor.

I Vi­et­nam sover 95 pro­cent av be­bi­sar­na i för­äld­rar­nas säng, jäm­fört med 15 pro­cent i Austra­li­en. I Nya Ze­e­land bru­kar späd­barn läg­gas vid 19:30, me­dan natt­ning­en i Hong­kong sker vid 22:30.

3 Te­ra­pi kan ge bätt­re hjälp än sömn­tablet­ter vid sömn­svå­rig­he­ter.

Psy­ko­lo­gen Char­les Mo­rin konstaterade att per­so­ner som fått kog­ni­tiv be­te­en­de­te­ra­pi för att kom­ma till rät­ta med si­na sömn­lö­sa nät­ter upp­lev­de myc­ket bätt­re sömn­kva­li­tet än de som be­hand­la­des med en­bart sömn­tablet­ter.

4 Dröm­mar bru­kar föl­ja in­van­da möns­ter.

Psy­ko­lo­gen Cal­vin Hall sam­la­de in över 50 000 dröm­be­skriv­ning­ar un­der sitt liv. Med hjälp av hans da­ta har fors­ka­re kun­nat se att vi of­ta dröm­mer om så­dant som oro­ar oss.

5 Den per­fek­ta tem­pe­ra­tu­ren för en god natt­sömn är 16–19 °C.

Fors­ka­re i Lil­le, Frank­ri­ke, kom fram till att 16–19 ºc är den per­fek­ta sov­rumstem­pe­ra­tu­ren om man har py­ja­mas och täc­ke på sig. Sover man na­ken tar ide­al­tem­pe­ra­tu­ren ett skutt till 30–32 ºc.

6 Det längs­ta nå­gon va­rit va­ken är 11 dygn.

1964 höll sig Ran­dy Gard­ner va­ken i 264 tim­mar ut­an hjälp av sti­mu­le­ran­de pre­pa­rat. Han upp­lev­de fler och fler syn- och hör­sel­hal­lu­ci­na­tio­ner ju läng­re tid han va­rit va­ken, men inga be­stå­en­de men rap­por­te­ra­des.

7 Dygns­ryt­men kan på­ver­ka id­rotts­re­sul­tat.

Den cir­ka­dis­ka ryt­men (krop­pens egen mat- och sov­kloc­ka) kan få av­gö­ran­de be­ty­del­se för eli­tid­rot­ta­re. Id­rot­ta­re som täv­lar just när det pas­sar bäst in i de­ras dygns­rytm får en för­del fram­för mot­stån­dar­na.

8Vis­sa djur sover ba­ra med hal­va hjär­nan.

Än­der kan so­va med hal­va hjär­nan och ba­ra ha ett öga stängt. Även va­lar och del­fi­ner lå­ter hal­va hjär­nan va­ra va­ken. På så sätt kan de gå upp till ytan för att häm­ta luft och hål­la ut­kik ef­ter fa­ror me­dan de sover.

9 Vi lär oss i söm­nen.

En grupp fri­vil­li­ga fick spe­la tv-spe­let Tet­ris in­nan de gick och la­de sig, och många av dem dröm­de om spe­let på nat­ten. De som drömt om spe­let ha­de ut­veck­lat si­na fär­dig­he­ter mer än öv­ri­ga när de fick spe­la igen näs­ta dag.

10 För kvin­nor är söm­nen nyc­keln till ett lyck­ligt äk­ten­skap.

Kvin­nors för­må­ga att som­na och so­va he­la nat­ten spe­lar stör­re roll än det dag­li­ga sam­spe­let med man­nen för hur nöj­da de är med sitt äk­ten­skap. Mot­sva­ran­de ef­fekt sågs in­te bland män.

11 Rem-sömn är bra för kre­a­ti­vi­te­ten.

Un­der Rem-söm­nen är kon­cent­ra­tio­nen av ace­tyl­kolin dub­belt så hög som när man är va­ken. Det gyn­nar sy­nap­ser­na mel­lan nerv­cel­ler­na och där­med kre­a­ti­vi­te­ten. Det klas­sis­ka Be­at­les-al­bu­met Yes­ter­day ska ha skri­vits ef­ter en re­jäl tupp­lur.

12 Dröm­mar fö­re­kom­mer un­der al­la sömn­fa­ser.

Det stäm­mer in­te att det ba­ra är un­der Rem-söm­nen som vi dröm­mer. Vi dröm­mer i al­la sömn­fa­ser, och dag­dröm­mer när vi är vak­na. Men vi dröm­mer mer i Rem-fa­sen, och dröm­mar­na är liv­li­ga­re och mer bi­sar­ra.

13 Sömn­brist har an­ti­de­pres­siv ver­kan.

Sömn­brist le­der till ett slags hal­veu­fo­riskt tillstånd och har an­vänts för att be­hand­la de­pres­sion se­dan 1970-ta­let. Men ned­stämd­he­ten kom­mer of­ta till­ba­ka när pa­ti­en­ter­na får so­va igen.

14 Sömn­be­ho­vet va­ri­e­rar från per­son till per­son.

Forsk­ning vid Uni­ver­si­ty of Penn­syl­va­nia i USA vi­sa­de att åt­ta tim­mars sömn är la­gom för de fles­ta. Men un­ge­fär 5 pro­cent kla­rar sig, som Mar­ga­ret That­cher gjor­de, med fem tim­mar el­ler mindre.

15 Det finns en ur­säkt för se­na kväl­lar.

Att läg­ga sig ti­digt och gå upp i ot­tan pas­sar in­te al­la. En del har en nedärvd ge­ne­tisk ten­dens att va­ra up­pe se­na­re på kväl­lar­na och so­va läng­re på morg­nar­na. Det mönst­ret är det op­ti­ma­la för un­ge­fär 40 pro­cent.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.