SELUAH ÄLS­KAR FÖR­OR­TEN

Rap­pa­ren och sam­hälls­en­ga­ge­ra­de Seluah Al­saa­ti från Akal­la är känd för sin mångsidig­het. Men hon vet ock­så om hur det känns när krop­pen sä­ger ifrån. För Seluah är Akal­la en käl­la till gläd­je och sam­hö­rig­het

Vi i Kista - - SIDAN 1 - Jo­nas Carls­son

Jag träf­far 34-åri­ga Seluah Al­saa­ti i Akal­la där hon bod­de de förs­ta 20 åren av sitt liv. För Seluah är det här fort­fa­ran­de en käl­la till gläd­je.

– Akal­la har for­mat mig som per­son. Jag blir jät­te­glad var­je gång jag kom­mer hit. Var­je gång jag träf­far nå­gon från Akal­la så kän­ner jag en sam­hö­rig­het med den per­so­nen, sä­ger Seluah Al­saa­ti.

Hon flyt­ta­de till Tens­ta in­nan hon bod­de en tid på Sö­der­malm för att till slut flyt­ta till Skär­hol­men för tre år se­dan. Även om det lig­ger sö­der om stan var det som att kom­ma hem för Seluah ef­tersom hon åter ham­na­de i en för­ort.

– Jag triv­des ald­rig på Sö­der och såg det som en till­fäl­lig­het. Jag kän­de mig an­norlun­da, som att jag var på be­sök. I Skär­hol­men kän­de jag mig som hem­ma. Det är allt ifrån tor­get till sät­tet folk är på.

Hur me­nar du?

– Folk har för­äld­rar från and­ra län­der. Man har stör­re för­stå­el­se för vad som hän­der i om­rå­det och de­lar en syn på värl­den, även om det i or­ten finns oli­ka åsik­ter. Man vet hur det är att be­hö­va ha fle­ra jobb sam­ti­digt för att kla­ra sig el­ler att in­te ha nå­got jobb alls. Me­dia rap­por­te­rar om or­ten som att det var nå­gon an­nan­stans. Men det är in­te nå­gon an­nan­stans, det är här, det är vårt hem.

De som kän­ner till Seluah Al­saa­ti vet att hon har ett starkt sam­hälls­en­ga­ge­mang. Hon har gått från de­mon­stra­tio­ner i gym­na­si­et, till ak­tiv i Väns­ter­par­ti­et, till rap­pa­re med den eg­na fö­re­ställ­ning­en ”In­te din ba­by”

om hur kvin­nor kan fast­na i de­struk­ti­va re­la­tio­ner med män. I dag job­bar hon i Rin­ke­by för ABF Stock­holm. Men hon vet att hen­nes driv ock­så kan ha ett pris.

– En kon­se­kvens blir att man till slut blir sjuk. Det är in­te håll­bart. Man brin­ner för en mas­sa sa­ker, men till slut brin­ner man på rik­tigt. Själv­bil­den är att krop­pen kla­rar all­ting, men sen sät­ter krop­pen be­gräns­ning­ar.

Hon var sjuk­skri­ven i två må­na­der på hel­tid och i två må­na­der på halv­tid.

– Men jag har in­te alls sam­ma kraft som för­ut. Jag har bli­vit mer som en van­lig män­ni­ska och be­hö­ver vi­la på hel­gen.

Seluah märk­te att re­spon­sen från sam­häl­let kun­de se an­norlun­da ut när hon var hem­ma jäm­fört med när hon stän­digt var igång.

– Man får be­kräf­tel­se ut­i­från när man gör nå­got. När jag var hem­ma så var det Du har hål­lit på med myc­ket, har du någ­ra and­ra pla­ner?

– Jag skul­le vil­ja skri­va böc­ker, sä­ger hon.

FOTO: JO­NAS CARLS­SON

HEM­MA. Rap­pa­ren Seluah Al­saa­ti väx­te upp i Akal­la och job­bar idag i Rin­ke­by. Möt hen­ne i veckans ”Som­mar­pro­fil”.

FOTO: JO­NAS CARLS­SON

HEM­MA. Seluah Al­saa­ti väx­te upp i Akal­la och job­bar idag i Rin­ke­by.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.