Så minns jag Jer­ry

Vi i Solna - - HEJ SOLNA - Leif Oldenburg leif.oldenburg@di­rekt­press.se Re­por­ter

Det ska sä­gas di­rekt. Det här blir in­te en krö­ni­ka om Jer­ry Wil­li­ams mu­si­ka­lis­ka re­sa. För en gångs skull är jag fak­tiskt för ung. När jag gick in i ton­å­ren hand­la­de det om Be­at­les och Sto­nes. Gam­la roc­ka­re som Jer­ry var re­dan or­dent­ligt mos­si­ga. Hans be­jubla­de come­back kom någ­ra de­cen­ni­er se­na­re.

Så någ­ra dju­pa­re mu­si­ka­lis­ka min­nen har jag allt­så in­te av rock­le­gen­den från Hu­vud­s­ta­ga­tan. Där­e­mot minns jag mitt en­da fy­sis­ka mö­te med Jer­ry W. Det var hös­ten 2016. Her­ta Fi­scher ha­de ringt upp Jer­ry och frå­gat om han vil­le med­ver­ka i hen­nes se­rie ”Det go­da sam­ta­let” i Sol­na Fol­kets Hus.

– Han sa ja di­rekt. Och ställ­de upp gra­tis, be­rät­ta­de Her­ta in­nan le­gen­den gjor­de en­tré. – När Her­ta ring­er kom­mer man. Så är det ba­ra, sa Jer­ry. Se­dan sat­te han sig på en stol och be­rät­ta­de ut­an ma­nus in­för ett full­pac­kat Fol­kets Hus.

Det var myc­ket min­nen och skratt, li­te vemod – men fram­för allt så myc­ket vär­me och kär­lek att det näs­tan gick att ta på.

Ef­ter fö­re­ställ­ning­en träng­des al­la kring Jer­ry för att få en au­to­graf el­ler en sel­fie. Jag vän­ta­de på att få gö­ra en in­ter­vju och det kän­des som om det tog minst en tim­me in­nan al­la ha­de fått sin lil­la bit av Jer­ry.

Jag lo­var, ing­en gick hem be­svi­ken.

Det är så jag minns Jer­ry Wil­li­ams. En rakt ige­nom re­ko Sol­na­grabb som ald­rig glöm­de var­i­från han kom. En et­ta med kök på Hu­vud­s­ta­ga­tan 14.

En rakt ige­nom re­ko Sol­na­grabb som ald­rig glöm­de var­i­från han kom.

FO­TO: LEIF OLDENBURG

VÄN­TAR. Det här ping­is­bor­det på Väst­ra vägen i Ha­galund vän­tar ba­ra på vå­rens förs­ta match. Snart så ...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.