Där­för byg­ger vi i Stock­holm så trist

Ut­drag­na plan­pro­ces­ser och de­talj­pla­ner som på­går i fle­ra år gör att bygg­pro­jekt i Stock­holm ur­vatt­nas och det slut­gil­ti­ga re­sul­ta­tet är långt ifrån de förs­ta vi­sio­ner­na.

Vi i Sundbyberg - - HEMMA -

Hur ska­par man me­ning i det som byggs och hur kan en bygg­nad bi­dra med ett vär­de utö­ver sin grund­funk­tion, som till ex­em­pel att er­bju­da bo­stä­der?

Det var frå­gor som ex­per­ter och sak­kun­ni­ga ny­li­gen dis­ku­te­ra­des un­der ett se­mi­na­ri­um på Stock­holms Han­dels­kam­ma­re. En sak var man enig om. Många pro­jekt som fär­dig­ställs är i slutän­dan långt ifrån det som ar­ki­tek­ter och vi­sio­nä­rer en gång pla­ne­ra­de.

An­led­ning­en: Själ­va bygg­pro­ces­sen är för lång och ut­dra­gen.

– Ti­den är en av­gö­ran­de fak­tor. I dag tar en de­talj­plan sex år att ge­nom­fö­ra. Un­der den ti­den hin­ner pro­jek­tet ur­vatt­nas. Det som var en god idé för­svin­ner un­der pro­ces­sens gång, sä­ger Re­gi­na Ke­vi­us, stads­bygg­nads- och ex­plo­a­te­rings­chef i Sundbyberg.

I många pro­jekt finns det en am­bi­tions­ni­vå hos ar­ki­tek­ten, som först vin­ner ge­hör men som se­dan in­te ge­nom­förs.

– Det som byggs är of­ta av en myc­ket enkla­re stan­dard än det som var pla­ne­rat, sä­ger Ra­hel Be­lat­chew, grun­da­re Be­lat­chew ar­ki­tek­ter.

Att det kom­pro­mis­sas för myc­ket hand­lar ock­så om att näs­tan al­la de­talj­pla­ner över- kla­gas. Det här blir en form av mo­ment 22. För där folk pro­te­ste­rar mest, där ris­ke­rar det ock­så bli sämst re­sul­tat. Detta då de fär­di­ga hu­sen har om­ar­be­tats och änd­rats så myc­ket att slut­re­sul­ta­tet in­te all­tid hål­ler högs­ta kva­li­tet, och kanske in­te pas­sar in på plat­sen.

Men ing­en av ex­per­ter­na an­ser att plan- och bygg­la­gen el­ler över­kla­gan­de­pro­ces­sen bör re­for­me­ras.

– Bygg- och plan­pro­ces­sen är i grun­den bra, vi prö­var frå­gor och gör ett grund­ligt ar­be­te. Men visst, det tar lång tid, sä­ger Thor­leif Falk, stads­ar­ki­tekt på Stock­holm stad.

Ar­ki­tek­tur­histo­ri­kern Mar­tin Rör­by me­nar att det all­tid har sett ut så här i Stock­holm. I jämförelse med övri­ga lan­det åter­finns det få bygg­na­der i Stock­holm som har bi­dra­git med mer än ba­ra sin grund­funk­tion, och fak­tiskt ska­pat mer­vär­de till plat­sen.

– Vi har in­te så många ex­em­pel i Stock­holm som stic­ker ut. Tit­tar man ute i lan­det finns det fler bygg­na­der som har haft en in­ver­kan, än vad man hit­tar i Stock­holm, sä­ger Mar­tin Rör­by.

Trots kri­ti­ken finns det trots allt pro­jekt idag där man fak­tiskt lyc­kats byg­ga hus som bi­drar med mer än ba­ra själ­va lä­gen­he­ter­na el­ler bygg­na­den.

Och där grun­didén med byg­get bli­vit verk­lig­het, ut­an att nag­gas för myc­ket i kan­ter­na. Ett ex­em­pel är 18-vå­nings­hu­set Tens­ta torn.

– Vi vill ska­pa hus som till­för nå­got ex­tra till om­rå­det och det här fal­let lyc­ka­des vi le­va upp till vår vi­sion, sä­ger Mar­tin Sund­vall, vd på bygg­fö­re­ta­get Åke Sund­vall som byggt Tens­ta Torn. Tens­ta Torn har till­de­lats årets stads­mil­jöpris 2018 av Stock­holms Han­dels­kam­ma­re. Det står klart ef­ter en ge­nom­gång av årets kan­di­da­ter.

” Tens­ta Torn går bort­om sig­nal­po­li­ti­ken. Det är ett stort strå till stac­ken som nu be­ri­kats med många unga my­ror. Grad­vis för­skjuts så bil­den av Tens­ta såsom nå­got spe­ci­ellt till att bli en stads­del bland al­la and­ra”, skri­ver ju­ryn i sin mo­ti­ve­ring.

Tens­ta Torn, som är 18 vå­ning­ar högt och in­rym­mer 243 stu­dent­lä­gen­he­ter, kal­las ock­så ”årets djär­vas­te, smar­tas­te och mest me­nings­ful­la hög­hus”.

Årets stads­mil­jöpris be­lö­nar pro­jekt som bi­dra­git till för­skö­nan­de el­ler för­bätt­ring av Stock­holms stads­mil­jö.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.