Han visar de hemlösas stad
Efter år av hemlöshet har han fått en fast plats. Nu visar han upp de hemlösas Stockholm och jobbar för att förbättra och uppmärksamma deras situation. Vi hängde med på John Arthur Ekeberts stadsvandring på söder, där det personliga nu blivit politiskt.
Så länge det har funnits städer har det funnits ölisar. Men det här är ingen socialpornografi som kvällsblaskan skrev. Jag ser det mer som en vandrande föreläsning. Det är viktigt att vi som kommer underifrån får berätta våra egna historier. En sak kan jag säga och det är att man vänjer sig snabbt vid bekvämligheter. Här i lekstugan i parken bakom Södra station sov jag i flera veckor. Det var en av få platser som hade regnskydd. Jag städade alltid undan snyggt efter mig och drog ett bra tag innan dagisbarnen kom. Men nu står jag här och skakar av kylan. Nu har jag vant mig att sova i rumstemperatur.
Det började med att jag skickade in en dikt till Situation Stockholm. Jag blev så jävla glad när jag såg att de publicerat den. Wow, min dikt! Sen började jag blogga. Jag var pionjär, den enda på härbärget som hade uppkoppling. En dag hittade en fotograf mig under Liljeholmsbron där jag bodde. Han gav mig en kamera och sa att jag själv skulle dokumentera mitt liv. Det slutade med en fotoutställning. Röda mattan och allt. Jag tänkte ”Shit, jag säljer inte en tidning till”. Jag bara bestämde mig. Jag har jättemånga vänner idag och en försökslägenhet som i år kommer bli mitt fasta hem. Jag trivs i Bagis. Jag har grannar och vi pratar som grannar pratar.
Det är viktigt att vara en del av en gemenskap. Det är psykiskt påfrestande att bo på härbärge. Du sover och äter med folk du inte känner. De två grejerna som är det närmaste du har. På morgonen kunde jag vakna och mobilen jag lagt under kudden var stulen. Det händer något i själen då. Till slut har du inget emot att göra så mot någon annan.
Jag känner att jag varit med och påverkat en del de senaste tio åren. Helvetet i att bli utslängd från härbärget klockan nio för att stå och sparka grus tills du fick komma in igen vid sju på kvällen har blivit bättre med 24-timmars boende. Problemet är att folk fastnar där och hos Situation STHLM. Om jag var kung skulle jag samarbeta med fler, se till att de som säljer tidning slussas vidare till andra arbeten. Öppna boende där vi får jobba. Sluta klumpa ihop oss och få in oss i samhället.
Här i lekstugan i parken bakom Södra station sov jag i flera veckor.