Kyrkogårdar blir rastplatser
Nu får vovvarna vistas på Stockholms stads begravningsplatser! Har detta beslutats för hundarnas, de bortgångnas eller för hundägarnas skull? Det är ganska uppenbart hundägarna som behöver fler rastplatser. Skulle hundarna sitta vid gravarna och sörja medan de hundälskande bortgångna tittar leende ner. Hur känns det då för de hundräddas anhöriga som blickar ner på sina oroliga sörjande som i värsta fall inte vågar besöka dem mer.
Det är tydligt att många beslutsfattare är även hundägare. Det har blivit mer accepterat att hundarna springer lösa på varje grön plätt i stan och överallt i naturen i förorterna. Kopplingstvång existerar inte i praktiken. Nu försvinner de sista andningshålen för oss hundrädda.
människovän