Det enda beviset för resan

Det finns bara en källa till sagan.

Grönlänningasagan (även Grönlänningarnas saga) finns som ett enda manuskript, i den bekanta Flatöboken från sent 1300-tal. Brand, översvämning och råttornas gnagande skulle ha kunnat ta ifrån oss en av de enda skriftliga källorna som beskriver nordbornas utforskande av Nordamerika. De flesta experter förlägger sagans uppkomst till 1100- eller 1200-talet, minst ett århundrade efter de händelser som skildras, men mycket av den har visat sig vara tillförlitligt historiskt sett, om än utbroderat.

Flatöboken skrevs för Jón Hákonarson, en rik isländsk bonde med ett intresse för litteratur. Tack vare en introduktion vet vi att den skrevs av två präster – Jón Thordarson och Magnús Thorhallsson – vilket kan förklara den fördelaktiga framställningen av kristendom i texten. Flatöboken består av 225 vackra velängark och innehåller sagor om de norska kungarna samt dikter. Vissa av dem finns på andra ställen men Grönlänningasagan finns bara i Flatöboken.

Manuskriptet fanns på ön Flatö i flera århundraden. År 1651 skickade kung Frederick III av Danmark ut en begäran om att alla gamla manuskript i hans kungarike skulle sändas till det kungliga biblioteket. Flatöboken fick lämna sitt hemland och skulle inte återvända till Island förrän 1971, där den nu anses vara en av landets nationalskatter.