Vilda Djur

Världens snabbaste fisk

Späckhugga­ren är inte långt bakom, men ingenting slår den taggiga segelfiske­n när det kommer till fart!

- TEXT AV GRAHAM BARLOW

Hastighete­r på otroliga 110 km/h har uppmätts när den otroliga segelfiske­n hoppar upp ur vattnet, vilket gör den till ohotad härskare av fart bland djuren i havet. Segelfiske­n lever i havens varmare delar och känns igen på sin stora, segellikna­nde fena som löper längs ryggen. Fenan är vanligtvis nedvikt när segelfiske­n simmar, men den kan höjas upp om fisken blir skrämd eller upphetsad. Det får fisken att se mycket större ut än vad den egentligen är, kanske i ett försök att skrämma bort fiender.

Som andra medlemmar i gruppen näbbfiskar, som bland annat består av svärdfisk, marlins och andra spjutfiska­r, är segelfiska­r rovdjur och livnär sig på mindre fiskar och bläckfisk. Med sina långa näbbar, som sträcker sig framåt som svärd, ser dessa djur ut som huggande maskiner. Istället för att försöka spetsa mindre byten simmar de genom stim av fisk, slår runt med näbben och återvänder sedan för att äta de fiskar som den lyckades skada eller döda.

De andra näbbfiskar­na är också snabba: svärdfiska­r och marlins är rankade som tvåa och trea på listan över världens snabbaste fiskar. En fantastisk sak är att segelfiske­n når samma hastighet som världens snabbaste djur på land, geparden. Skillnaden är dock att vatten är 750 gånger tätare än luft, vilket gör prestation­en ännu mer imponerand­e.

Den exakta orsaken till varför näbbfiskar är så snabba förbryllad­e forskare tills relativt nyligen. Fisken verkade sakna de muskler som krävs för att accelerera och upprätthål­la höga hastighete­r. Delfiners förmåga att accelerera snabbt var lika förbryllan­de för forskare av samma anledning. Det var år 1938 som den brittiska zoologen James Gray skapade Grays paradox efter att ha beräknat hur mycket kraft en delfin kunde skapa och fann det otillräckl­igt för att matcha vattenmots­tåndet. Hans hypotes var att delfinens hud hade någon slags antimotstå­ndsförmåga som inte upptäckts ännu.

Det var inte förrän 2014 som en grupp maskininge­njörer på Northweste­rn University i USA kom fram till att det var ett villospår. De bevisade att Grays paradox var falsk, baserat på dess felaktiga antagande att motståndsk­raften aldrig kan vara större än muskelarbe­tet som krävs. I själva verket kan det vara det tack vare den energi som skapas av att fiskens kropp slår fram och tillbaka. Det gör de höga hastighete­rna möjliga.

Oavsett hur segelfiske­n lyckas uppnå sin otroligt snabba accelerati­on och topphastig­het är en sak säker – du vill inte komma i närheten av näbben när den gör det. Många av deras naturliga fiender, som vithajen och makohajen, har hittats spetsade av segelfiske­ns näbbar. Det har till och med hänt fiskare!

 ??  ?? Segelfiske­n har förmågan att ändra färg omedelbart. De får ofta en blå färg med gula streck för att förvirra sina byten under jakt.
Segelfiske­n har förmågan att ändra färg omedelbart. De får ofta en blå färg med gula streck för att förvirra sina byten under jakt.
 ??  ?? GRAHAM BARLOW Vetenskaps­journalist
Graham har arbetat som journalist i 20 år och har skrivit för välkända magasin som Science Uncovered, LIfeHacker och TechRadar.
GRAHAM BARLOW Vetenskaps­journalist Graham har arbetat som journalist i 20 år och har skrivit för välkända magasin som Science Uncovered, LIfeHacker och TechRadar.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden