Naturens toppsniffare
Varelser med extraordinärt goda luktsinnen.
Luktsinnet handlar inte bara om jakt eller säkerhet – det används också i kommunikation. Dofter bearbetas i samma del av hjärnan som känslor, och är nästan lika viktiga för evolutionen av sociala strukturer som tal.
BJÖRNAR
Det enda landdäggdjur som överträffar hundens luktsinne är björnen. Björnens hjärna är en tredjedel så stor som vår, men den del som bearbetar dofter är fem gånger större. Tack vare sina många doftreceptorer är svartbjörnen känd för att känna doften av mat på tre mils avstånd. Isbjörnen kan känna doften av en säl genom en meter is.
BLODHUNDAR
Alla hundar har utmärkta nosar men blodhunden – ibland kallad för en nos med en hund på – har bäst luktsinne. Blodhunden används ofta av polis för att spåra brottslingar. Den har en stor uppsättning doftmembran (150 cm2 i storlek jämfört med människans 4 cm2), vilket gör att den kan skilja på lukter 1 000 gånger effektivare än en människa.
RÅTTOR
Råttor har ett extra organ som bearbetar dofter: vomeronasalorganet (VNO). VNO används främst till att upptäcka feromoner från andra råttor och kan förklara varför de är så sociala djur.
ORMAR
Ormar har inte nosar – de använder bara sina näsborrar till att andas – men de har ett fantastiskt luktsinne. Deras tungor fångar doftpartiklar som pressas mot vomeronasalorganet i munnen. Med sin kluvna tunga kan en orm spåra lukt med en otrolig precision.
MALAR
Vissa varelser använder sitt luktsinne för att hitta mat, men malar använder det till att identifiera en potentiell partner upp till en mil bort med hjälp av feromonpartiklar. Malar har inspirerat forskare att undersöka möjligheterna att skapa en artificiell hjärna som kan användas till att upptäcka droger och vapen.
ELEFANTER
Det är inte så förvånande att elefanter har ett fantastisk luktsinne. Tack vare de kärva miljöerna de lever i är både den afrikanska och indiska elefantens luktsinne särskilt anpassat till att hitta vatten – inte minst underjordiska källor. Doft är också ett viktigt sätt för elefanter att identifiera varandra på.
HAJAR
Två tredjedelar av hajens hjärna är vigd åt luktsinnet. Den kan inte bara upptäcka den minsta bloddroppe på långt håll – den kan också dofta kemikalier som utsöndras av nervös fisk. Om vi hade hajens luktsinne skulle vi kunna upptäcka en tesked ketchup i en simbassäng.