LÄNGST NOS SÅGFISK
En nos gjord för att gräva fram kräftdjur.
PRECIS SOM ANDRA HAJAR ÄR DE OERHÖRT KÄNSLIGA FÖR ELEKTROFÄLT, MEN DET ÄR INTE AVGÖRANDE FÖR ATT DE SKA FÅ ÄTA.
Sågfiskar är inte riktiga hajar. De tillhör en klass med rockor som är nära besläktade med hajar. De är den enda arten inom sin familj som lever idag. De är verkligen fascinerande att titta på. De har fått sitt namn på grund av den långa nosen, som sträcker sig från munnen och som är dekorerad med tänder. Det är bara tio procent av det forna beståndet som finns kvar och alla arter klassas som akut hotade.
Sågfiskar finns i Stilla havet, vid atlantiska kuster och till och med i Medelhavet. De lever i laguner längst kusterna samt i flodmynningar. De hotas därför ofta av fiskare som jagar dem för mat, leverolja och för de höga priserna deras nosar kan nå på marknaden. Internationell handel med arten har varit förbjuden sedan 2007.
Sågfisken använder sin nos för att känna av kräftdjurs rörelser och gräva upp dem. Precis som andra hajar är sågfiskar oerhört känsliga för elektrofält, men det är inte avgörande för att de ska få äta. Som hos andra rockor sitter sågfiskens mun på undersidan.
Sågfisken är en lugn, nattaktiv varelse som inte utgör något hot för människor, så länge den inte attackeras. Den fortplantar sig långsamt och föder levande ungar. Nosen är till en början mjuk och täckt av ett skyddande hölje, för att skydda modern under födseln. Skyddet försvinner allt eftersom när nosen blir hårdare och sågfisken börjar jaga på egen hand.