NATURENS SKARPASTE HJÄRNOR
Vår position som planetens smartaste art är hotad. Ju mer vi forskar om djurens intelligens, desto mer hittar vi mänskliga egenskaper.
Intelligens är inte evolutionens slutgiltiga mål, det är bara en av många strategier för att kunna överleva och sprida sina gener. Bakterier, svamp och växter har rönt större framgång än oss gällande praktiskt taget alla tänkbara mätvärden – detta utan att en enda hjärncell har varit inblandad. De stora sauropoddinosaurerna hade hjärnor som utgjorde en hundratusendel av deras kropp, men de överlevde i 100 miljoner år. Vi har inte ens klarat oss i en miljon år än.
En stor hjärna är ett kostsamt organ - den kräver mycket näring och måste hållas varm för att fungera ordentligt. Men det intelligensen ger i retur är flexibilitet. Om alla beteenden i hjärnan är programmerade vid vår födsel kan vi bara anpassa oss till livet. Världen är en föränderlig miljö med den långsamma processen av genetisk mutation och naturligt urval. Om miljön förändras snabbare än vi människor kan utvecklas blir vi utrotade. Intelligens erbjuder en genväg i den processen.
Japanska makaker på ön Honshu har lärt sig att tvätta sötpotatis i havsvatten för att avlägsna smuts efter att ha sett att en kvinna gjorde detsamma. De utvecklade dessutom detta trick och använde havsvatten för att separera sand från ris- och vetekorn. År 2005 såg forskare en späckhuggare som lämnade fisk på ytan för att locka måsar som sedan blev uppätna. Istället för att dröja tiotals generationer för att beteendet skulle spridas instinktivt lärde sig fyra andra späckhuggare samma taktik inom några veckor.
Att mäta djurs intelligens kan vara extremt svårt eftersom vi per automatik är partiska när det gäller djur som beter sig som oss. Vi är bullriga, tävlingsinriktade och sociala varelser, så intelligensen hos den tysta och skygga bläckfisken är lätt att förbise. Ett sätt att mäta intelligens är därför förmågan att ta till sig kunskap. De flesta däggdjur föds med hjärnor som redan utgör 90 procent av deras slutliga vikt som vuxna, men inlärning innebär att nya kopplingar görs i hjärnan och det kräver fysiskt utrymme. Ju intelligentare ett djur är, desto mindre utvecklad är dess hjärna vid födseln. Nyfödda schimpansers hjärnor utgör 54 procent av deras vikt som vuxna, för delfiner är det 42,5 procent och för elefanter 35 procent.