CHOCTAW

Vilda västern - - LAGEN OM TVÅNGSFÖRFLYTTNING -

Choctaw-stam­men var den förs­ta av ”de fem ci­vi­li­se­ra­de stam­mar­na” som för­drevs från si­na mar­ker i Ala­ba­ma, Ar­kan­sas, Mis­sis­sip­pi och Lou­i­si­a­na när In­di­an Re­mo­val Act ha­de in­förts. De­ras för­flytt­ning sked­de i tre etap­per mel­lan åren 1831 och 1833 – men vis­sa choctawer väg­ra­de flyt­ta, och för­driv­ning­en av dem fort­sat­te un­der res­ten av 1800-ta­let och än­da in på 1900-ta­let.

Choctaw-stam­men upp­stod på 1600-ta­let ur åter­sto­den av and­ra stam­mar som ha­de levt i USA:s syd­li­gas­te de­lar i fle­ra tu­sen år. Många choctawer ha­de käm­pat i Ge­or­ge Washing­tons här un­der den ame­ri­kans­ka re­vo­lu­tio­nen, och un­der de po­li­tiskt splitt­ra­de år som följ­de an­slöt sig choctawer­na van­li­gen till den si­da som re­pre­sen­te­ra­des av de bli­van­de Fö­ren­ta sta­ter­nas re­ge­ring (de var ald­rig mot­stån­da­re till den och slogs till och med på re­ge­ring­ens si­da mot cre­ek-stam­men år 1813). Att de var så sam­ar­bets­vil­li­ga gav dem dock inga för­de­lar. Jack­son be­sök­te dem år 1820 som Fö­ren­ta sta­ter­nas sän­de­bud för att för­hand­la fram ett av­tal om gräns­drag­ning­en för choctawer­nas land. Han an­vän­de så­väl ut­press­ning som mu­tor och hot för att få sin vil­ja fram.

Do­ak’s Stand-av­ta­let år 1820 in­ne­bar att choctaw­stam­men avstod från hälf­ten av sin mark till USA:s re­ge­ring och gick med på att ar­be­ta för att få ame­ri­kanskt med­bor­gar­skap, vil­ket för­ut­sat­te att de be­döm­des va­ra ”ci­vi­li­se­ra­de och upp­lys­ta”. Men tio år se­na­re, när Jack­son var pre­si­dent, gick des­sa åter­stå­en­de rät­tig­he­ter för­lo­ra­de och de res­te­ran­de 11 mil­jo­ner­na tunn­land mark byt­tes ut mot 15 mil­jo­ner tunn­land i nu­va­ran­de Okla­ha­ma, en­ligt Dan­ci­ng Rab­bit Cre­ek-av­ta­let. Det var choctawer­nas sista och av­gö­ran­de av­tal om av­trä­dan­de av mark och det förs­ta som ingicks ef­ter in­fö­ran­det av In­di­an Re­mo­val Act. Höv­ding­en Gre­enwood LeFlo­re av­sat­tes näs­tan ome­del­bart av choctawer­na för att han un­der­teck­nat av­ta­let och han ef­ter­träd­des av sin bror­son Ge­or­ge W Harkins.

Ef­ter av­ta­let de­la­de choctawer­na upp sig i två grup­per: Choctaw-na­tio­nen som an­träd­de fär­den till Okla­ho­ma och Choctaw-stam­men som stan­na­de kvar i Mis­sis­sip­pi. Det var un­ge­fär 5 000 som höll ut el­ler fick ame­ri­kanskt med­bor­gar­skap, men de drab­ba­des av rätts­tvis­ter, tra­kas­se­ri­er, hot och våld från de eu­ro­pe­iskät­ta­de ame­ri­ka­ner som vil­le ha bort dem (år 1930 fanns det ba­ra cir­ka 1 600 choctawer kvar i om­rå­det). De 15 000 som bröt upp mås­te här­da ut un­der den hår­da vin­tern 1830–31 och un­der ko­le­rae­pi­de­min år 1832. Om­kring 6 000 choctawer dog un­der re­sans gång.

Un­der det ame­ri­kans­ka in­bör­des­kri­get stöt­ta­de de fles­ta av choctaw-fol­ket kon­fe­de­ra­tio­nen, myc­ket på grund av att de blev lo­va­de en stat som skul­le sty­ras av ur­be­folk­ning­en. Un­der förs­ta världs­kri­get an­vän­des choctawer­nas språk som en kod som fi­en­den in­te kunde knäc­ka. I dag är de den tred­je störs­ta kvar­va­ran­de stam­men i USA.

Ge­or­ge W. Harkins blev choctaw-höv­ding år 1830, ef­ter sin far­bror Gre­enwood LeFlo­re. Två choctaw-stam­mar har anor från de för­flyt­ta­de choctawer­na: je­na- och mis­sis­sip­pi-stam­mar­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.