Apachekrigen
1849 –1886
När USA växte västerut fick apacheindianerna kämpa
för sin frihet, men de förlorade sitt hemland.
När USA växte västerut på 1800-talet drev nybyggarna bort de lokala indianstammarna som levde där. Efter nybyggarna kom USA:s regering och armé, och det blev krig. Allt började med ett beslut i huvudstaden Washington, D.C.
Dragkamp om Texas
I mars 1845 la den amerikanska presidenten James Polk beslag på den självständiga republiken Texas. Polk försökte också köpa mer mark av Mexiko. Målet var att göra Texas större och öppna för fler amerikanska nybyggare.
Mexiko gillade inte att USA la beslag på Texas, och de tackade nej till Polks bud om att få köpa mark. Polk svarade genom att skicka en generalmajor och 3 500 soldater till gränsen.
I april 1846 förklarade Mexiko krig mot USA – och förlorade ännu mer mark.
Mexiko pressas ut
USA:s södra gräns drogs längs floden Rio Grande. Mexiko lämnade de områden som blev delstaterna Kalifornien, New Mexico, Nevada och Utah samt delar av Texas, Oklahoma, Kansas och Wyoming. För detta betalade USA 15 miljoner dollar till Mexiko – mindre än hälften av vad Polk först hade erbjudit landet.
Konflikt med nybyggare
Hämnd blir krig
Nu bodde plötsligt många indianer i USA. Apacherna flyttade runt i jakt på mat. När nybyggarna blev allt fler ökade konflikterna mellan dem och indianerna.
Guldet lockar
Jicarillaapacherna hade låtit amerikanska soldater resa fritt genom apachernas landområden, men när man hittade guld i Santa Rita-bergen och guldgrävare strömmade till blev det bråk.
Under de följande tio åren attackerade apacherna nybyggarnas djur, och nybyggarna hämnades genom att anfalla apachernas läger. En grupp apacher tillfångatog en ranchägares son. Löjtnanten George Bascom försökte förhandla för att få sonen frigiven – men satte igång ett krig genom att själv tillfångata och döda apacher.
Apacherna gick ut i strid med sina ledare Mangas Coloradas och Cochise. De ville driva bort amerikaner och mexikaner.
Mangas dödas
Apacheledaren Mangas Coloradas åkte till
Fort McLane för att förhandla om fred i januari 1863. Men generalen Joseph Rodman West såg till att han inte kom levande därifrån.
Jakten på Cochise
Som svar flydde ledaren Cochise upp i bergen och fortsatte kriga. Armén tog upp jakten på Cochise och hans folk tills bara några hundra fortfarande levde.
Överstelöjtnant George C. Crook startade ett krig mot de återstående apache-stammarna i området. Han ville tvinga in dem i det nya reservatet White Mountain.
Cochises son Naiche stred med Geronimo och var chiricahuaapachernas siste
arvshövding.
En jicarillaapache fotograferad år 1904.
Apacherna bodde i wickiups, ramar av trä som täcktes med
kvistar.
Brutna löften
Crook lyckades aldrig fånga Cochise, men han gav upp år 1872 efter att ha blivit lovad bra mark att bo på.
Två år senare dog Cochise i cancer. Innan dess utsåg han sin son Taza till sin efterträdare, men livet skulle inte bli lättare för apacherna.
Chiricahua-apacherna fick aldrig det fina reservatet de blivit lovade. De flesta flyttade i stället med Taza till ett reservat i San Carlos. Det var ingen bra plats att leva på. En apache sa: ”Det är bara en bra plats att dö på.”
Medicinmannen Geronimo
Många chiricahuaapacher gjorde motstånd mot bönder och ranchägare som hade tagit deras marker. Ungefär hälften av dem tog sig till Mexiko med sin ledare, den berömde medicinmannen Geronimo. Löjtnant Britton Davis, som förföljde Geronimo i åratal, kallade honom ”en ondskefull skurk”.
När Geronimo till sist gav upp år 1886 bestod hans grupp bara av 36 män, kvinnor och barn.
Geronimo och 700 andra tillfångatogs år 1877 men de rymde år 1881. Två år senare övertalade George Crook, som nu var chef över reservaten i Arizona och New Mexico, honom att återvända. Efter ett år flydde Geronimo igen och hamnade i Mexiko. Han gav upp för sista gången år 1886. Han togs till Florida som krigsfånge och fick aldrig se sitt hem Arizona igen.
Kriget tar slut
Geronimo dog i fångenskap i Oklahoma år 1909. Apachernas sista attack på nybyggares djur skedde år 1924, och de skyldiga straffades.
År 1933 gav de sista apacherna i Mexiko upp. Därmed var apachekrigen slut.