HUR SKULLE DET VARA ATT FÄRDAS SNABBARE ÄN LJUSET?
På film dras stjärnor ut till långa streck när rymdskepp färdas genom ”hyperrymden” eller snabbare än ljusets hastighet. Men de här begreppen är rena fantasikonstruktioner som ofta förutsätter alternativa universum eller extra dimensioner. Därför finns det tyvärr väldigt lite som vetenskapen kan säga om hur det skulle vara att färdas i hyperrymden ”på riktigt”. Om vi tänker på resor i hyperrymden som förmågan att färdas nästan lika snabbt som ljuset kan vi dock kategoriskt förkasta tanken på stjärnor som sträcks ut på längden, som i Star Wars och andra filmer. När hastigheten ökar ser du istället stjärnorna blekna och så småningom försvinna, eftersom ljuset förskjuts och hamnar utanför den synliga delen av det elektromagnetiska spektrumet. Långsamt ersätts stjärnljuset av en diffus glöd koncentrerad i färdriktningen. Det är den kosmiska bakgrundsstrålningen (resterna från big bang som fyller hela rymden) som tvärtom förskjuts till den synliga delen av spektrumet.