IN ME­MO­RI­AM

Tidskriften OPERA - - Innehåll -

Ele­na Obraztso­va, Ja­nis Mar­tin, Hans Wal­lat, Jo­han Eng­els, Ire­ne Da­lis och Wal­de­mar Kmentt.

† Den rys­ka mez­zo­so­pra­nen Ele­na Obraztso­va har av­li­dit i en ål­der av 75 år. Hon ut­bil­da­de sig i St. Pe­ters­burg och fick ti­digt en­ga­ge­mang på Bolsjoj­te­a­tern i Moskva, där hon de­bu­te­ra­de 1963 som Ma­ri­na i Bo­ris Go­du­nov . Re­dan året där­på kom La Scala-de­bu­ten. Obraztso­va del­tog fli­tigt i Bolsjojs gäst­spel i väst. Hon sjöng med de all­ra främs­ta di­ri­gen­ter­na, som t.ex. Claudio Ab­bado och Her­bert von Ka­ra­jan. I de­cem­ber 1977 öpp­na­de hon den två­hund­ra­de sä­song­en på La Scala i Mi­la­no med att sjunga Ebo­li i Ver­dis Don Car­los un­der Ab­bados led­ning. På­föl­jan­de år sjöng hon ti­tel­rol­len i Car­men i Fran­co Zef­fi­rel­lis re­gi på Wi­e­ner Staatso­per mot Plá­ci­do Do­min­go, allt un­der di­ri­gen­ten Car­los Klei­bers ka­ris­ma­tis­ka led­ning. Upp­sätt­ning­en sän­des f.ö. i Sve­ri­ges Te­le­vi­sion jul­hel­gen 1978. Hon ge­stal­ta­de San­tuz­za i Ca­val­le­ria rusti­ca­na i Zef­fi­rel­lis film­ver­sion 1982. And­ra be­ty­dan­de rol­ler var Am­ne­ris i Ai­da, Azu­ce­na i Tru­ba­du­ren , Char­lot­te i Wert­her (se bild), prin­ses­san Bouil­lon i Ci­le­as Adri­a­na Le­couvreur och se­na­re i kar­riä­ren ka­rak­tärs­rol­ler som Gre­vin­nan i Spa­der dam . I slu­tet av 1980-ta­let gav Ele­na Obraztso­va en ro­manskon­sert på Stock­holmso­pe­ran.

Obraztso­va har sjung­it in mer­par­ten av si­na störs­ta rol­ler i kom­plet­ta inspelningar till­sam­mans med världs­le­dan­de sång­ar­kol­le­ger och di­ri­gen­ter, bl.a. Tru­ba­du­ren , Mas­ke­rad­ba­len , Ai­da , Simson och De­li­la , Wert­her , Furst Igor och Adri­a­na Le­couvreur . Att kal­la hen­ne dra­ma­tisk mez­zo­so­pran är en stor un­der­drift. Ele­na Obraztso­va ha­de en stark dra­ma­tisk at­tack, stor sce­nisk ut­strål­ning, saf­ti­ga bröst­to­ner och en ex­plo­siv höjd – med and­ra ord kun­de vil­ken sång­a­re som helst kän­na sig li­ten vid si­dan av hen­ne.

Ele­na Obraztso­va som Char­lot­te i Mas­se­nets Wert­her. Foto: Win­nie Klotz/metro­po­li­tan Ope­ra

† Den ame­ri­kans­ka mez­zo­so­pra­nen Ire­ne Da­lis har av­li­dit 89 år gam­mal. Hon väx­te upp i San José i Ka­li­for­ni­en och här ut­bil­da­de hon sig först till pi­a­nist, men se­dan tog sång­en över. Där­på följ­de sång­stu­di­er i Mi­la­no och de­bu­ten sked­de 1953 som Ebo­li i Don Car­los i tys­ka Ol­den­burg. Där­ef­ter följ­de Städtische Büh­nen (Deutsche Opers fö­re­gång­a­re) i Väst­ber­lin, där Da­lis sjöng Kolstel­nic­ka i Jenů­fa . Med Ebo­li gjor­de hon sin Metro­po­li­tan­de­but i New York 1957, vil­ket blev en enorm suc­cé. På Met sjöng Ire­ne Da­lis 274 fö­re­ställ­ning­ar un­der 20 sä­song­er.

Hon var Brang­ä­ne när Bir­git Nilsson Met­de­bu­te­ra­de 1959 som Isol­de i Tris­tan och Isol­de . Två år se­na­re sjöng Da­lis Am­ne­ris när Le­on­ty­ne Price de­bu­te­ra­de på Lin­coln Cen­ter som Ai­da. Li­kaså ge­stal­ta­de hon prin­ses­san Bouil­lon i Adri­a­na Le­couvreur när Plá­ci­do Do­min­go fram­träd­de på Mets scen förs­ta gång­en.

Ire­ne Da­lis var den förs­ta ame­ri­kans­ka som sjöng Kund­rys roll i Par­si­fal i Bay­reuth 1961. Året där­på blev det in­spel­ning med Jess Tho­mas (Par­si­fal) och Hans Hot­ter (Gur­ne­manz), allt un­der Hans Knap­perts­buschs led­ning. In­spel­ning­en be­lö­na­des med ut­mär­kel­sen Grand Prix du Disc. Sam­ma som­mar sjöng hon även Or­trud i Lo­hengrin vid Bay­reut­h­fest­spe­len. På San Fran­ci­sco-ope­ran sjöng hon ock­så Or­trud, men även Am­man i Die Frau oh­ne Schat­ten .

Ire­ne Da­lis ha­de en stor spänn­vid bå­de vo­kalt och bland si­na rol­ler. Rös­ten var bå­de slank och rak med ett fyl­ligt djup och med en fin jämn höjd, vil­ket gjor­de att hon kun­de sjunga en så krä­van­de roll som La­dyn i Ver­dis Mac­beth . Vid si­dan av re­dan nämn­da rol­ler bör Adal­gi­sa i Nor­ma , Azu­ce­na i Tru­ba­du­ren , Ul­ri­ca i Mas­ke­rad­ba­len , De­li­la i Simson och De­li­la , ti­tel­rol­len i Car­men , Ve­nus i Tann­häu­ser , He­ro­dias i Salo­me och Klytäm­nest­ra i Elekt­ra fram­hål­las.

Ef­ter att ha de­lat sin tid mel­lan ope­ra­sce­ner­na i Eu­ro­pa och USA val­de sång­ers­kan att i fort­sätt­ning­en hu­vud­sak­li­gen fram­trä­da i hem­lan­det. Ef­ter av­ske­det från Met 1976 flyt­ta­de hon till­ba­ka till hemsta­den San José, där hon lev­de res­ten av sitt liv. Här ut­sågs hon till pro­fes­sor i mu­sik vid San José Sta­te Uni­ver­si­ty. Ire­ne Da­lis ut­veck­la­de works­hops för unga operasångare och 1984 såg hon till att Ope­ra San José bil­da­des.

† Te­no­ren och Kam­mer­säng­er Wal­de­mar Kmentt har av­li­dit strax fö­re sin 86-års­dag. Född i Wi­en och ut­bil­dad i sång vid Hoch­schu­le für Mu­sik und Darstel­len­de Kunst i hemsta­den. En­dast 21 år gam­mal de­bu­te­ra­de han i Be­et­ho­vens nia un­der Karl Böhms led­ning. Från 1951 och un­der 35 år till­hör­de Kmentt Wi­e­no­pe­rans en­semb­le och där ge­stal­ta­de han 79 rol­ler i 1 480 fö­re­ställ­ning­ar.

Ope­ra­de­bu­ten var Prin­sen i Pro­kofjevs Kärleken till de tre apel­si­ner­na . Bland Kmentts skif­tan­de rol­ler kan näm­nas Ta­mi­no i Troll­flöj­ten , Hans i Brud­kö­pet , ti­tel­rol­len i Hoff­manns även­tyr , Fer­ran­do i Così fan tut­te , Len­skij i Eu­gen One­gin , Laca i Jenů­fa , Tom Ra­kewell i Rucklarens väg , Bac­chus i Ari­ad­ne på Nax­os och kej­sa­ren i Die Frau oh­ne Schat­ten . Vid åter­in­vig­ning­en av Wi­e­ner Staatso­per hös­ten 1955 med­ver­ka­de han som Jaqui­no i Fi­de­lio . Så sent som i no­vem­ber 2005 gjor­de han Haus­hof­meis­ter i Ari­ad­ne på Nax­os där. Med den­na tal­roll de­bu­te­ra­de Kmentt som 72-åring på Metro­po­li­tan i New York.

För­u­tom på Wi­e­no­pe­ran sjöng han på Volkso­per i Wi­en, La Scala i Mi­la­no, i Rom, Paris, Brys­sel, München och Stuttgart så­väl som vid fest­spe­len i Salz­burg, Bay­reuth (Stol­zing i Mäs­ter­sång­ar­na i Nürn­berg ), Edin­burgh och Aix-en-pro­vence. I kon­sert­sam­man­hang sjöng Wal­de­mar Kmentt med sin tids främs­ta di­ri­gen­ter: Her­bert von Ka­ra­jan, Ot­to Klem­pe­rer, Car­los Klei­ber, Eu­gen Jochum och Le­o­nard Bernste­in. Mel­lan åren 1978 och 1995 led­de han ope­rastu­di­on vid Mu­sik­kon­ser­va­to­ri­et i Wi­en och bland hans mest namn­kun­ni­ga ele­ver kan näm­nas Wol­f­gang Bankl och Ma­lin Har­te­li­us. Sö­ren Tran­berg

ele­na obraztso­va 1939–2015

wal­de­mar kmentt 1929–2015

ire­ne da­lis 1925–2014

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark

© PressReader. All rights reserved.