OPERANATIONAL de­pa­ris

Tidskriften OPERA - - Nyttpaco - 1 2

Press­kon­fe­ren­sen med Pa­ri­so­pe­rans konstnärlige le­da­re Stép­ha­ne Liss­ner, dans­chef Auré­lie Du­pont och chefs­di­ri­gent Philip­pe Jor­dan var en ty­pisk fransk till­ställ­ning. Ett hund­ra­tal jour­na­lis­ter och kri­ti­ker, fru­kost à la françai­se och en rad an­ställ­da, allt från his­spoj­kar och gar­de­ro­biä­rer till vad jag för­mo­dar var di­ver­se as­si­sten­ter. Liss­ner ta­la­de myc­ket om för­tro­en­de, för­tro­en­de för de oli­ka av­del­ning­ar­na i hu­set, för­tro­en­de för de konst­när­li­ga tea­men, för­tro­en­de från publi­ken. Lik­väl po­äng­te­ras att man har en be­lägg­ning på 92 pro­cent, vil­ket i fak­tis­ka be­sök blir strax över 800 000. Bud­ge­ten är stor, 211 mil­jo­ner eu­ro, allt­så dry­ga två mil­jar­der i svens­ka kro­nor, låt va­ra att man har två sto­ra hus, Gar­ni­er och Bastil­le, samt Ate­li­ers Bert­hi­er och dans­sko­lan i Nan­ter­re. An­ta­let fast an­ställ­da upp­går till 1 500. Men så är ock­så pro­duk­tio­ner­na många, sä­song­en 2017–18 har 34 styc­ken, 21 ope­ror och 13 dans­pro­duk­tio­ner. Därav he­la tio nya ope­ra­pro­duk­tio­ner, men ba­ra fem dans­verk plus dans­verk som har satts upp ti­di­ga­re, men in­te på Pa­ri­so­pe­ran.

Även om jag ska in­for­me­ra om ope­ra, så mås­te näm­nas att Alex­an­der Ek­man står för ett av de nya dans­ver­ken, Play, med mu­sik av Mi­kael Karls­son. Ope­ra­si­dan har ovan­ligt få svens­kar, Ida Falk Win­land åter­kom­mer i den nya Così fan tut­te (re­cen­sion i näs­ta nummer), iscen­satt av An­ne Te­re­sa De Ke­ers­mae­ker. Peter Mat­tei gör två rol­ler, Am­for­tas i Par­si­fal och Siskov i Janácˇeks Dö­da hu­set, Pa­trice Chéreaus be­röm­da

iscen­sätt­ning från Wi­e­ner Festwochen 2007, som nu di­ri­ge­ras av Esa-pek­ka Sa­lo­nen. Och An­na Larsson gör Ge­ne­viè­ve i Robert Wil­sons slit­star­ka Pel­léas och Mé­li­san­de.

Ver­dis Don Car­los, den frans­ka ver­sio­nen, re­gis­se­ras av Krzysztof War­li­kowski med Jonas Kauf­mann i ti­tel­rol­len till­sam­mans med So­nya Yon­che­va (Elisabeth) och Lu­do­vic Té­zi­er (Rod­ri­go). Den ska föl­jas sä­song­en där­på av den ita­li­ens­ka ver­sio­nen. Philip­pe Bo­es­mans La Ron­de sätts upp på den mind­re Am­fi­te­a­ter­sce­nen (un­der Bas­til­jo­pe­ran) och Kai­ja Saa­ri­a­hos On­ly the Sound Re­mains, en sampro­duk­tion som re­dan har gått i Amsterdam, re­gi Peter Sel­lars och med Philip­pe Ja­rous­sky i rol­len som äng­el och an­de. Det är två kor­to­pe­ror ef­ter ja­pans­ka No-spel som över­satts av Ez­ra Pound. Saa­ri­a­ho be­rät­ta­de på press­kon­fe­ren­sen om hur hon loc­kats av Pounds mu­si­ka­liskt vack­ra över­sätt­ning­ar.

Claus Guth, som stod för den­na sä­songs Lo­hengrin (re­cen­sion i näs­tan nummer), ger sig på La Bo­hè­me. Han be­rät­ta­de om hur hans svå­rig­he­ter med konst­närsk­li­ché­er fick ho­nom att lä­sa Hen­ri Mur­gers ro­man – La vie de Bo­hè­me – och upp­täck­te att ro­ma­nen är till­ba­kablic­kan­de. Nu­me­ra väl­bär­ga­de minns ro­man­fi­gu­rer­na si­na liv som fat­ti­ga bo­he­mer. Därur hit­tar Guth en in­gång. Han ska även re­gis­se­ra Hän­dels ora­to­ri­um Jeph­ta, med Wil­li­am Christie som ef­ter tio år åter­kom­mer till Pa­ri­so­pe­ran. Bland so­lis­ter­na märks Ian Bo­stridge, Va­ler Sa­ba­dus och Ma­rie-ni­co­le Le­mi­eux.

I en på­gåen­de Ber­li­oz-cy­kel sät­ter man­nen från Mon­ty Pyt­hon, Ter­ry Gil­li­am, upp Ben­venu­to Cel­li­ni, me­dan Ri­chard Jo­nes iscen­sät­ter Par­si­fal med Andre­as Scha­ger i ti­tel­rol­len, Mat­tei som Am­for­tas och An­ja Kam­pe som Kund­ry. Det är tio år se­dan den för­ra pro­duk­tio­nen, som jag minns väl, in­te för dess sce­niskt tvek­sam­ma kva­li­te­ter (Gra­ham Vick re­gis­se­ra­de), ut­an för Plá­ci­do Do­mingos Par­si­fal, Tho­mas Hamp­sons Am­for­tas och Ju­lia Ju­ons Kund­ry. Det var en säll­synt full­träff. Liss­ner ta­la­de om att ska­pa konst­när­li­ga fa­mil­jer, där just Wag­ner­pro­duk­tio­ner­na skul­le va­ra en så­dan: åter­kom­man­de so­lis­ter och re­gis­sö­rer som för­hopp­nings­vis kan ska­pa en tra­di­tion, en del av iden­ti­te­ten för Pa­ri­so­pe­ran.

Musorgskijs Bo­ris Godunov sätts upp av Ivo van Ho­ve med en rad rys­sar i rol­ler­na, ti­tel­rol­len sjungs av Il­dar Ab­dra­za­kov. Ett li­te lät­ta­re verk är Do­ni­zet­tis Don Pasqua­le, re­gi Da­mi­a­no Michi­e­let­to med Miche­le Per­tu­si i ti­tel­rol­len och Flo­ri­an Sem­pey som Ma­la­tes­ta.

Re­pri­ser­na har en rad namn­kun­ni­ga so­lis­ter, mest publik­fri­an­de är möj­li­gen La Tra­vi­a­ta, där An­na Netre­b­ko dör lung­dö­den och Plá­ci­do Do­min­go gör pap­pa Ger­mont. Tre fö­re­ställ­ning­ar med just de två blir det. Claes Wahlin www.ope­ra­d­e­pa­ris.fr

KUNG­LI­GA OPE­RAN ope­ran.se Bilj. tfn: 08-791 44 00

Ver­di Mas­ke­rad­ba­len: 24 nypre­miär, 27/2, 3, 10, 13, 24, 29/3, 1/4.

Lehár Gla­da än­kan: 4, 7, 12/3, 26, 28/4, 2, 5, 19, 23, 26, 31/5, 5, 8, 10, 13, 15/6.

Janá­ceˇk Jenu˚fa: 18 pre­miär, 22, 25, 28, 31/3, 3, 6/4.

Wag­ner Rhen­gul­det: 17 nypre­miär, 24/5.

Wag­ner Val­ky­ri­an: 18 nypre­miär, 25/5. Wag­ner Si­eg­fri­ed: 20 nypre­miär, 27/5. Wag­ner Rag­narök: 22 nypre­miär, 29/5. Puc­ci­ni La Bo­hè­me: 3, 7, 9, 12, 14/6. GÖ­TE­BORGSO­PE­RAN ope­ra.se Bilj. tfn: 031-13 13 00

Bizet Car­men: 23/2.

Mac­der­mot Hair (mu­si­kal): 24, 25/2, 1, 2, 7, 9, 12, 14, 15, 17, 21, 22, 24, 25, 28, 29/3.

Rang­ström Kron­bru­den: (kon­ser­tant) 26/2.

Strauss Elekt­ra: 5, 10, 18/3, 6, 9/4.

Mo­zart Troll­flöj­ten: 1 nypre­miär, 4, 12, 19, 22, 28, 30/4, 3/5, 1, 3/6.

Tjørn­høj Shang­hai: 7/4 ur­pre­miär, Sköv­desce­nen, Sköv­de.

Nystro­em Herr Ar­nes pen­ning­ar: (kon­ser­tant) 23/4.

Ver­di La Tra­vi­a­ta: 6 nypre­miär, 10, 13, 17, 24, 26, 28, 31/5, 2, 4/6. MAL­MÖ OPE­RA OCH MUSIKTEATER mal­moo­pe­ra.se Bilj. tfn: 040-20 85 00

Kitt/yor­key Tänk om (mu­si­kal): 24, 25, 26/2, 3, 4, 5, 10, 11, 12, 17, 18, 19/3.

Pon­chi­el­li La Gi­ocon­da: 1 pre­miär, 4, 7, 18, 21, 23, 26, 29/4, 9, 13, 20, 31/5, 3/6.

Ull­mann Döden sä­ger nej (kam­ma­ro­pe­ra på Opera­verk­stan): 1 pre­miär, 8, 11, 12, 13, 22, 27, 28/4.

Blom­dahl Ania­ra: 6 pre­miär, 11, 14, 18, 21, 30/5, 2, 7/6.

OPE­RA LI­VE

25/2 RUSALKA Dvorˇák. D: El­der. Opo­lais, Da­lay­man, Bar­ton, Jo­vano­vich, Owens. Di­rekt­sänd­ning från Metro­po­li­tan, New York. 11/3 LA TRA­VI­A­TA Ver­di. D: Lu­isot­ti. Yon­che­va, Fa­bi­a­no, Hamp­son. Di­rekt­sänd­ning från Metro­po­li­tan, New York.

25/3 IDO­ME­NEO Mo­zart. D: Le­vi­ne. Po­len­za­ni, van den He­e­ver, Si­er­ra, Coo­te, Opie. Di­rekt­sänd­ning från Metro­po­li­tan, New York.

22/4 EU­GEN ONE­GIN Tjaj­kov­skij. D: Tic­ci­a­ti. Mat­tei, Netre­b­ko, Dol­gov, Max­i­mo­va, Kocán. Di­rekt­sänd­ning från Metro­po­li­tan, New York. live­pa­bio.se fa­ce­book.com/live­pa­bio twit­ter.com/live­pa­bio instagram.com/live­pa­bio youtu­be.com/fol­kets­huspar­ker

Frun har ju ti­di­ga­re gnö­lat på Drott­ning­holms Slottste­a­ter ef­tersom te­a­tern lå­tit den odis­pu­te­ra­de histo­ri­kern Her­man Lindqvist skri­va en histo­ria om ba­rock­te­a­tern be­hängd med mäng­der av sak­fel. Den här gång­en gäl­ler det in­ne­hål­let i Kung­li­ga Ope­rans pro­gram­häf­te till Gla­da än­kan. Frun njöt i ful­la drag av Henrik Dorsins om­stuv­ning av den gam­la Le­háro­pe­ret­ten, men und­rar hur det står till med pro­gram­re­dak­tö­ren, So­fia Ny­bloms, kun­ska­per om Wi­en. I ett styc­ke i hen­nes ar­ti­kel I går, i dag, i mor­gon i ope­ret­tens Wi­en räk­na­de Frun till minst fy­ra sak­fel. ”Här fanns in­te ba­ra Burgt­hea­ter, med dess stor­slag­na or­kes­ter och en re­per­to­ar tilläg­nad främst Ri­chard Wag­ner. När Wi­en väx­te be­höv­de man ock­så till­go­do­se nö­jes­be­ho­vet hos be­folk­ning­en i för­or­ter­na och i de ytt­re di­strik­ten. Thea­ter an der Wi­en – ur­sprung­li­gen Em­ma­nu­el (sic!) Schi­ka­ne­ders te­a­ter, där Troll­flöj­ten fick sin ur­pre­miär – Volkso­per, in­vigd 1903 – hör till des­sa”.

Det förs­ta pro­gram­re­dak­tö­ren av­ser är Ho­vo­pe­ran vid Rings­tras­se, som in­vig­des 1869, me­dan Burgt­hea­ter är en ren tal­te­a­ter­scen, Wi­ens Dra­ma­ten. Troll­flöj­ten ha­de myc­ket rik­tigt sin ur­pre­miär på en för­ortste­a­ter men den het­te Thea­ter auf der Wi­e­den. Be­et­ho­vens Le­o­no­re 1805 (förs­ta ver­sio­nen av Fi­de­lio) ha­de dock sin ur­pre­miär på Thea­ter an der Wi­en, som f.ö. lig­ger myc­ket centralt ba­ra ett par kvar­ter från Staatso­per. Volkso­per lig­ger som be­kant i ”neun­te Be­zirk” Al­ser­grund, ock­så det gans­ka centralt. In­te långt ifrån Berg­gas­se 19 som var Sig­mund Freuds bostad och kli­nik och som nu­me­ra är ett myc­ket väl­be­sökt mu­se­um. Volkso­per bygg­des 1898 och het­te då Kai­ser­ju­bi­läums-stad­tt­hea­ter, men den te­a­tern gick i kon­kurs och från 1903 he­ter te­a­tern Volkso­per.

Än mer märk­ligt fram­står det med So­fia Ny­bloms geo­gra­fikun­ska­per om Wi­en ef­tersom hen­nes far var Sve­ri­ges Te­le­vi­sions ut­ri­kes­kor­re­spon­dent där på 1970-ta­let och jag an­tar att hon vis­tats en hel del i den ös­ter­ri­kis­ka hu­vud­sta­den.

Re­na Stel­las histo­ria – ett sa­tir­pro­gram i SVT – blir det li­te läng­re fram i ar­ti­keln när vi kan lä­sa att Adolf Hit­ler all­ra helst hör­de Za­rah Le­an­der i Gla­da än­kan. Le­an­der gjor­de ald­rig Han­na Gla­wa­ri i Na­zi­tyskland ut­an mot Gös­ta Ek­man d.ä. i Stock­holm 1931. Frun und­rar allt som of­tast i vil­ka käl­lor en del pro­gram­re­dak­tö­rer fin­ner si­na upp­gif­ter. Hon be­gär in­te att man på tys­ka ska ha läst Ste­fan Freys ut­för­li­ga Le­hár­bi­o­gra­fi, men kor­rek­ta upp­gif­ter krä­ver den upp­rör­da Frun.

Be­ställ an­nons­pris­lis­tan re­dan nu! Nr 2/2017 ut­kom­mer den 24 april och bok­nings­stop­pet är satt till den 27 mars.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark

© PressReader. All rights reserved.