Självsäker Sipilä tror på reform
Statsministern försäkrar att social- och hälsovårdsreformen tryggar tillgången till vård på svenska.
Statsminister Juha Sipilä (C) är övertygad om att social- och hälsovårdsreformen blir av och att lagen om valfrihet i vården får en majoritet av riksdagen bakom sig när rösterna läggs i maj eller juni.
När Sipilä mötte medierna på måndagsförmiddagen i Åbo försäkrade han att ingen plan B behövs. SIPILÄ SADE sig ha diskuterat saken både med Petteri Orpo (Saml) och SampoTerho (Blå) och fått deras försäkran om att respektive grupper håller.
Frågan om huruvida vårdreformen och landskapsreformen över huvud taget blir av väcktes efter att samlingspartisten Elina Lepomäki sa att hon inte står bakom lagförslaget om valfriheten. Också partikollegan Hjallis Harkimo har kritiserat reformpaketet. ENLIGT SIPILÄ kommer ingendera av reformerna att ha någon större inverkan på människors vardag. Vården ska fortfarande vara tillgänglig, eller ännu mer tillgänglig, men förvaltningen bakom den görs om och blir effektivare.
Vad gäller landskapsreformen medför den ännu ett val för folk att ta ställning i. Sipilä hoppas att landskapsvalet intresserar och att valdeltagandet kan jämföras med riksdagsvalen, det vill säga kring 60 procent.
Hamnar man under fyrtioprocentsstrecket finns det uppenbara problem, säger Sipilä som inte ser någon jävsproblematik i beslutet att själv kandidera i landskapsvalet. VALET ÄR tänkt att hållas i oktober, och Sipilä tror att medborgarna har fått tillräcklig information om valet trots att det ordnas bara några månader efter att lagarna träder i kraft.
Sipilä lovar att regeringen fortsätter att informera om landskapsreformen på ett tillräckligt sätt. VAD SÄGER du till dem som befarar att social- och hälsovårdsreformen försämrar tillgången till svensk vård?
– Det här har vi tittat extra noga på och vi kommer se till att tillgången till vård på svenska förverkligas. Också presidenten har kommenterat det här, säger Sipilä och syftar på att Sauli Niinistö särskilt nämnde rätten till vård på det egna modersmålet när han stadfäste lagen om jourreformen. SIPILÄ VAR på måndagen på besök i Åbo för att diskutera framtidsfrågor som är centrala för Finland och EU på 2020-talet.
Pressträffandet på måndagsförmiddagen utnyttjade statsministern till att redogöra för regeringens framgångar och fortsatta utmaningar.
Enligt Sipilä har Finland nu kommit in i den tillväxttakt som bland annat Sverige slog an redan 2011. Att Finland lyckats med det först nu får honom att tala om ett förlorat årtionde. TROTS DET här är Sipilä övertygad om att sysselsättningsmålet – 72 procent av den arbetsföra befolkningen ska vara sysselsatta innan regeringsperiodens slut – nås, och att man får bukt på statens skuldsättning, det vill säga att den inte ökar.
Det svängrum som den ekonomiska tillväxten ger regeringen ska satsas på just sysselsättningen – utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden ska föras närmare varandra, säger Sipilä och nämner Åbo som ett exempel – och på att motverka ojämlikhet i samhället. SIPILÄ FICK också frågor om de stundande kollektivtrafikbesluten i Åbo – kan staten också stöda lösningar som involverar bussar och har statsministern någon åsikt i frågan om valet mellan spårvagn och eldriven dubbelledad buss?
– Det är en fråga för Åbo att avgöra men jag ser inget principiellt hinder för att staten skulle kunna stöda lösningar som går på gummidäck, säger Sipilä.
Därmed upprepar Sipilä det budskap som trafikrådet Risto Murto gav ÅU tidigare (5.3). ASYLPOLITIKEN har varit en central fråga under en stor del av Sipiläs tid som statsminister. Efter att asylpolitiken och Migrationsverkets linje skärptes har röster höjts för att en utomstående utredning borde granska Finlands linje och hur den förhåller sig till internationella avtal och konventioner. SDP:s partiordförande Antti Rinne har föreslagit att en utredningsman ska ta sig an detta. Hur förhåller du dig till det förslaget?
– Vi har gått igenom besluten och försäkrat oss om att vår linje överensstämmer med bland annat Tysklands och Sveriges. Då handlar det om bedömningen av säkerhetsläget i Irak och Afghanistan. Skulle något ändra så görs nya bedömningar men jag litar helt och fullt på Migrationsverket i det här avseendet. De brister som framkommit i utredningarna har haft att göra med asylsökandes tillgång till adekvat rättshjälp. VADKAN staten göra för att lösa det problemet?
– Vi måste se till att det finns tillräckliga resurser, säger Sipilä.
Med andra ord ser det ut som att Christoffer Taxell, som Rinne föreslagit som utredningsman, inte kommer att få frågan av den nuvarande regeringen.