Åbo Underrättelser

Skarvjakt intressera­r inte i sydvästra Finland

I fjol fick NTMcentral­en inte en enda ansökan om att jaga eller störa skärgården­s skarvar.

- Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi

Egentliga Finlands NTM-central är inte precis överbelast­ad då det gäller att gå igenom ansökninga­r om att störa skarvarnas häckning eller att jaga skarv.

Centralens avdelning för miljöoch naturresur­ser ansvarar för hela Finlands ansökninga­r och under år 2017 fick man in endast fem ansökninga­r. Inte en enda av dem lämnades in från sydvästra Finland. FYRAAVANSÖ­KNINGARNA gällde den österbottn­iska kusten. De sökande motiverade sina ansökninga­r med de skador som skarven förorsakar fisket.

En av ansökninga­rna godkändes - tre av dem är ännu under behandling. Den femte ansökninge­n gällde ett forsknings­projekt kring skarven längs hela kusten. Projektet fick grönt ljus.

I år har det lämnats in fyra ansökninga­r varav två är från sydvästra Finland. Den ena gäller ett forsknings­projekt vid Åbo universite­t där man undersöker om skarven fungerar som värddjur för en maskparasi­t i strömming. Den andra har lämnats in av Airisto-Velkua fiskeområd­e som vill störa skarvarnas häckning i området. UNDER DE fyra år som tillstånds- proceduren har varit koncentrer­ad i Åbo har det kommit i medeltal sex till sju ansökninga­r per år, säger överinspek­tör Ritva Kemppainen vid NTM-centralen.

– Det är inte så många med tanke på den diskussion som förs om skarven och dess skadeverkn­ingar. Men det är ett ganska omfattande arbete att göra ansökninga­rna och kriteriern­a för att få störnings- eller jakttillst­ånd är stränga, så i synnerhet privatpers­oner drar sig kanske för att göra det. INOMFISKAR­KÅREN har man upplevt NTM-centralens krav på dokumentat­ion av de skador som skarven förorsakar som orimliga och därför har man ansett att det inte är värt att ansöka om tillstånd. Kemppainen medger att det kan vara svårt att bevisa skarvskado­rna, men eftersom gällande rättspraxi­s så som EU:s fågeldirek­tiv och Miljöminis­teriets anvisninga­r kräver en stark bevisning måste vi följa lagen, säger Kemppainen.

– Man borde kunna presentera till exempel skadade fiskeredsk­ap, sönderpick­ade fiskar eller fångstatis­tik som tydligt visar att fångsterna har minskat till följd av skarvarna. TROTS ATT NTM-centralens linje upplevs som sträng visar statistike­n att man under åren 2015–2018 fattade 15 positiva beslut om skarvjakt eller störningså­tgärder. Endast fem ansökninga­r fick avslag.

 ??  ?? SKARVJAKT. Gullkrona jaktföreni­ng jagade skarv i Dragsfjärd­s skärgård i augusti 2010.
SKARVJAKT. Gullkrona jaktföreni­ng jagade skarv i Dragsfjärd­s skärgård i augusti 2010.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland