Nuär sörjan här
Värmen och de svaga vindarna gör att de blågröna algerna trivs. Men på vissa håll av Åboland har de inte synts till alls ännu.
Alger tycker precis lika mycket om fint väder som vi människor. Sirpa Lehtinen, forskare
vid Miljöcentralen
Det är varmt i hela landet både den här och nästa vecka. Dagstemperaturen är högre än 20 grader på många håll och svaga vindar utlovas. Det innebär perfekta väderförhållanden för alger.
– Alger tycker precis lika mycket om fint väder som vi människor. Då det är bra simväder kommer algerna fram, säger forskare Sirpa Lehtinen vid Miljöcentralen.
Förra veckan observerades de första massförekomsterna av alger, det som brukar kallas algblomning. Blågröna alger har observerats på många håll i landet, i både sjöar och hav. Nu verkar dessutom det varma vädret fortsätta. NÄSTA VECKA kan vi få njuta av sommarens varmaste dagar då det kan vara upp till 30 grader i södra och mellersta delarna av landet. Då kan algblomning uppstå även på öppna vatten.
– Värmen är avgörande för alg- blomningen men vinden spelar nästan en ännu större roll. Om det är vindstilla bildas sammanhängande algmattor medan de försvinner då det blåser. ENLIGT LEHTINEN varierar algläget mycket just på grund av vinden. I en stillastående vik kan det finnas mycket alger, medan de på öppnare vatten försvinner.
– Det kan till och med variera vid ens egen strand. På morgonen kan det till exempel finnas mycket alger medan allt kan vara bortblåst igen på kvällen.
Enligt Lehtinen är det ändå viktigt att komma ihåg att det kan finnas alger i vattnet trots att de inte syns på ytan. Till och med i fjol då det var en rätt kylig sommar fanns det alger i vattnet trots att de inte syntes så bra. I fjol ledde de höga halterna av näringsämnen i havsvattnet däremot inte till kraftiga blomningar eftersom det var en så kall sommar. I ÅR ÄR RISKEN för omfattande blomningar av blågröna alger aningen mindre än under de två senaste åren eftersom algerna har tillgång till mindre näringsämnen. Hur mycket alger det kommer finnas i vattnen i år är ändå svårt att säga.
– Algblomningen brukar komma i gång just den här tiden. Trots att mängden varierar lite från år till år är variationen inte så värst stor, säger Lehtinen.
Vid Miljöcentralen håller man koll på hela landets algblomning med hjälp av vattenprover och observationer som frivilliga regelbundet skickar in. Även gränsbevakningsväsendet skickar in rapporter. Dessutom är en del fartyg försedda med Miljöcentralens utrustning. På några fartyg som reser mellan Helsingfors och Stockholm och Helsingfors och Travemünde finns ett hål där vattnet kan strömma in och passera olika mätapparater. Dessutom tar fartyget vattenprover då det passerar vissa områden. DE PERSONER som regelbundet skickar in algobservationer till Miljöcentralen tar inga provet utan tittar bara och meddelar centralen vad de ser.
– Det kan vara svårt att veta vad som är blågröna alger, men alla som skickar in observationer har blivit informerade om hur man kan bedöma om det är frågan om blågröna alger eller inte, säger Sirpa Lehtinen, forskare vid Miljöcentralen.
Små mängder blågröna alger (cyanobakterier) känner man igen på att de ser ut som gröngula partiklar i vattnet. Stora mängder känner man igen på att de bildar samman- hängande algmattor som samlas vid stränderna. Ifall algerna upplöses i partiklar när man rör dem med en sticka så kan det vara fråga blågröna alger, men ifall algerna fastnar på stickan är det sannolikt fråga om något annat. OM MAN VILL vara helt säker kan man ta lite vatten i ett glas. I ett vattenglas stiger nämligen de blågröna algerna till ytan inom en timme. Då framstår de som gröna partiklar.
Utöver de regelbundna observationerna tar Miljöcentralen även emot enstaka observationer om blågrönalger på sin webbplats där man också kan följa med algläget i hela landet.