Skilsmässor vanliga på semestern
Många skilsmässoansökningar lämnas in i augusti och januari. Tagga ner, ta en titt i spegeln och försök inte leva upp till färdiga modeller, lyder några av råden för att undvika semesterkris i parförhållandet.
Lata dagar i hängmattan, en trave olästa böcker, korsord, kärleksfull tid för varandra och familjen. Så ser kanske drömmen om den perfekta semestern ut.
I verkligheten motsvarar familjesemestern ändå inte alltid drömmarna utan präglas istället av mindre egen tid än vanligt, inga vardagsrutiner, pengar som flyger i väg och hushållsarbete som ingen vill göra. ENLIGT EN undersökning från 2015 ( Jari Holopainen, Samuli Helama, Marika Jalovaara och Timo Partonen) lämnas det under året in flest skilsmässoansökningar i augusti och januari.
Det kan bero på många olika saker, men en orsak antas vara att människor, på gott och ont, har tid att reflektera över sig själva och sina partners under sommarsemestrar och julledigheter. Eeva Vuola, t f kaplan i Iniö kapellförsamling, jobbar deltid för Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets familjerådgivningscentral. Hon säger så här:
– Jag tror det är så att problemen finns där från förut men att de kommer upp till ytan då det finns lite me- ra tid. När alla vardagsrutiner och jobb försvinner blottas problemen. Det är alltså inte semestern i sig som skapar problem utan man har kanske hela tiden har haft en massa förväntningar som inte har uppfyllts och när man sedan har semester och förväntningarna inte uppfylls då heller, så är besvikelsen ett faktum. FAMILJErådgivningscentralen vid Åbo- och S:t Karins kyrkliga samfällighet tar emot ungefär 1000 par i kris per år. Det vekliga behovet är ändå flerdubbelt större, säger Sari Sundvall-Piha som leder enheten.
– Vi har varit tvungna att begränsa telefonrådgivningen för att vi inte kan ta emot alla som vänder sig till oss för hjälp, säger Sundvall-Piha och berättar att en del par och familjer kan vara tvungna att köa 3–4 månader till centralen. BEHOVET av hjälp syns också på andra håll i landet och till exempel i Helsingfors har man beslutat satsa rejält på familjerådgivningen under de kommande två åren.
Det här eftersom efterfrågan på rådgivning är så stor och kyrkan når människor via rådgivningen.
– I Åbo och S:t Karins har vi skri- ande brist på resurser, säger Sundvall-Piha. DE SOM överväger skilsmässa gör det av olika orsaker. Vuolas uppfattning är att det inte alltid egentligen är förhållandet det är fel på utan förhållandena som gör att det är tufft.
– Man kanske har mycket jobb, små barn och får inte sova tillräckligt om nätterna. Det kan göra att man är trött och då kanske man också blir trött på partnern.
Vuolas råd till alla som lever i ett parförhållande är att prata och jobba med eventuella problem innan de blir för stora.
– Och man måste också jobba med sig själv, påminner Vuola. Vem är jag? Varför beter jag mig så här? Varför har jag sådana här förväntningar? Kunde också jag se saker och ting på ett annat sätt? De som levt länge ihop tror kanske att de vet precis vad den andra tycker och tänker, men kanske man själv egentligen skulle behöva lyssna bättre för att förstå lite bättre?
– Sedan ska man inte heller jämföra sig med andra. Alla skapar sitt eget liv och det är omöjligt att veta hur någon annan har det. VUOLAS viktigaste råd till semestrande par och familjer är att tona ner förväntningarna, ta dagarna som de kommer och inte försöka leva upp till färdiga modeller för hur den perfekta semestern ska se ut.