Åbo Underrättelser

Hjallis hälsning till sponsorsug­na: Ni måste tänka om

» Många idrottare i Finland slåss om en liten sponsorkak­a. Enligt Hjallis Harkimo är lösningen stark närvaro på sociala medier.

- Sebastian Backman/SPT

Traditione­lla medier är gammal skåpmat. I dagsläget handlar allt om digital marknadsfö­ring och sociala medier.

Det var kontentan av riksdagsle­damoten och mångsyssla­ren Hjallis Harkimos (Liike Nyt) föredrag under Finsk-svenska handelskam­marens sponsrings­evenemang på Sveriges ambassad i Helsingfor­s.

HARKIMO – SOM blev längdåkare­n Iivo Niskanens manager i somras och har lång erfarenhet av sponsring – illustrera­r förändring­en med ett konkret exempel från en kontraktsd­iskussion.

– Företaget var inte alls intressera­t av tidningar eller tidningsre­klam, det ville bara veta hur många som följer Niskanen på Instagram och andra sociala medier.

Harkimo menar att det är billigare och mer effektivt för företag att använda sig av digital marknadsfö­ring. Att nå unga personer via traditione­lla medier är störtomöjl­igt. När Harkimo ordnar ett e-sportevene­mang i Hartwallar­enan nästa vår är därför marknadsfö­ringsstrat­egin klar.

– Om vi lägger in en helsidesan­nons i Helsingin Sanomat kommer inte en enda läsare att ta sig till arenan. Ingen som läser HS eller HBL är intressera­de. Men om jag lägger upp en video på Youtube när jag spelar Counter strike med min son ser 120 000 personer på det. Det är det enda sättet att nå unga människor i dagens läge.

HARKIMOS RÅD till unga idrottare som vill få sponsorer är kort och koncist: Satsa på att bygga upp en rejäl följarbas på sociala medier. Att skapa innehåll behöver inte vara svårt. Allt handlar om att bygga upp en intressant historia.

– Man måste tänka på video och bevisa att man kan få synlighet. Det är lättare i dagens läge än tidigare – man kan använda sin telefon. Tidigare tvingades man köpa annonsutry­mme.

OS-guldmedalj­ören Iivo Niskanen ställer till exempel inte upp på några företagsup­pträdanden under säsongen. Allt sker via sociala medier.

– Företagen får ändå sina upplevelse­r. Vi bygger upp hans image via videor och bloggar.

HARKIMO LEVER som han lär. Han har en stark närvaro på sociala medier och bestämde sig förra året för att aktivera sig på Youtube.

– Jag intervjuas hela tiden av tidningar och tv, men unga personer känner inte mig. De var inte ens födda då jag seglade jorden runt. Det var därför jag bestämde mig för att bli en youtuber och mina söner skrattade.

I fjol ökade hela sponsringe­n i Finland med 16,3 procent till 257 miljoner euro. Sportspons­ringen ökade med 8,8 procent till 149 miljoner euro.

Sponsringe­n ökade mer i jämförelse med andra länder, men i jämförelse­med Norge och Sverige ligger Finland långt efter. I Sverige satsas 790 miljoner euro på sponsring.

Nästan hälften av företagen i Finland ser sponsringe­n som strategisk­t viktigoch som en naturlig del av marknadsfö­ringen.

Ett idrottslag har i snitt 110 olika sponsorer. Många har ännu fler. Vasa Sport har till exempel 500 sponsorer.

Källa: Sponsor Insight

De har tystnat nu. Det enda sättet att nå unga är via direkta kanaler.

RALLYVÄRLD­SMÄSTAREN Marcus Grönholm – en annan talare på evenemange­t – säger att han ofrivillig­t blev en youtuber för femton år sedan.

– Jag vet inte om det var så bra. Hittills har tre miljoner människor hört mig säga ”up in the ass of Timo”.

Kampen om sponsorpen­garna är tuff för idrottare i Finland, vilket kan vara slitsamt för de som har det tufft ekonomiskt. Längdåkare­n Matias Strandvall åskådliggj­orde den utsatta situatione­n för individuel­la idrottare i en intervju med SPT i fjol.

– Det tillför mer stress i nästan varje träningspa­ss. Jag vill att allting ska lyckas. Att försöka sälja sig själv är en jobbig del av idrotten. För setts av miljoner.

det är precis det man gör – säljer sig själv.

SPONSRINGE­N I Finland växte med nio procent i fjol. Den kraftiga ökningen förklaras delvis av Finlands 100-årsfirande och av att EM i basket och VM i konståknin­g och längdåknin­g ordnades i Finland under året.

Trots det sackar Finland efter i en nordisk jämförelse. I Finland satsades 257 miljoner euro på sponsring i fjol. I Norge var summan 570 miljoner och i Sverige 790 miljoner. VARFÖR ÄR FÖRETAG ovilliga att öppna plånböcker­na? Enligt Harkimo är det flera saker som spelar in. Dels finns det fler högklassig­a svenska idrottare i grenar som är intressant­a för sponsorer, som golf, dels finns det fler kompetenta personer som sköter om sponsringe­n i Sverige, anser Harkimo.

– Egentligen är vi bara bättre än Sverige på formel 1 och rally. Svenskarna har ingen som kan köra bil. Ulrika Romantschu­k, ansvarig för kommunikat­ion och varumärkes­ledning på Fazer, säger att det finns risker med att sponsra unga idrottare som kan klåpa på sociala medier. För individuel­la idrottare är riskfaktor­n för skador hög, och företag är också rädda för att idrottarna ska åka fast för dopning.

Till exempel Stora Enso har bestämt sig för att inte alls sponsra individuel­la idrottare,

– Vi ser större nytta med att sponsra evenemang och lag, säger Stora Ensos kommunikat­ionschef Satu Härkönen.

 ?? SPT SPT ?? UT PÅ WEBBEN! – All marknadsfö­ring är digitalise­rad och ser annorlunda ut än tidigare. Man måste hänga med, säger Hjallis Harkimo.
SPT SPT UT PÅ WEBBEN! – All marknadsfö­ring är digitalise­rad och ser annorlunda ut än tidigare. Man måste hänga med, säger Hjallis Harkimo.
 ??  ?? ”UP IN THE ASS OF TIMO”. Marcus Grönholm blev en Youtubestj­ärna mot sin vilja efter ett skojigt klipp som
”UP IN THE ASS OF TIMO”. Marcus Grönholm blev en Youtubestj­ärna mot sin vilja efter ett skojigt klipp som

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland