Impressionistiska Åbokonstnärer på
Skarpa konstraster i Santeri Salokivis målning. UTSTÄLLNINGEN. Åbo Konstmuseum har lagt upp en utställning med impressionistiska målningar av konstnärerna Axel Haartman (1877– 1969), Ali Munsterhjelm (1873–1944) och Santeri Salokivi (1886–1940). Utställningen fokuserar på verk från 1910-talet, även om senare verk finns med, speciellt av Salokivi.
HERRARNAHAR många gemensamma drag i sitt måleri och i sin utbildning. Hartman och Salokivi var båda från Åbo och studerade bland annat vid Ritskolan i Åbo under Victor Westerholm. Haartman och Munsterhjelm var nästan jämngamla och båda studerade vid Finska konstförenignens ritskola i Helsingfors. Alla tre reste mycket samt studerade och bodde i perioder i Frankrike, Spanien, Tyskland och Italien. Impressionistiska och neoimpressionistiska influenser från samtidens Euro- pa syns tydlig i deras måleri.
Nämnas bör att både Haartman och Munsterhjelm var adelsättade. En kan tänka sig att de hade en del kapital att nyttja under sin utbildning och sina resor i Europa. Haartman blev sedan långvarig intendent (museichef) för Åbo Konstmuseum. Hur Salokivi finansierade sina resor vet jag inte, men en bör minnas att det verkligen inte var alla förunnat att få den utbildning och de erfarenheter de här männen fick.
DEN FINSKA KONSTEN fick kritik för sin dova färgskala i Paris 1908 och även de här herrarnas färgskala var rätt dyster före 1910. En kan till och med se nationalromantiska drag som påminner om Akseli Gallen-Kallelas kalevalamotiv i Haartmans verk Maria” från 1900, trots att Maria avbildar en kvinna med typiskt antikt utseende i en italiensk
Åbo Konstmuseum
•
Impressionistiska målningar av konstnärerna Axel Haartman, Ali Munsterhjelm och Santeri Salokivi
•
14.9.2018 – 20.1.2019 miljö.
Alla tre konstnärer har sin egen impressionistiska stil under den tidsperiod som visas. Haartmans palett påminner om Magnus Enckells grälla färger, men penseldragen är annorlunda. I flera målningar är penseldragen nästan uteslutande vertikala. I landskapet Strandparti med klipphäll och vass, 1911, är penseldragen breda och löper åt olika håll, medan de är ännu kortare och bredare, nästan som grov pointilism, i Landskap med konstnärens mor i skogen från samma år. Motiven abstraheras, men blir aldrig helt abstrakta.
Det varmare ljuset i hans målningar, i jämförelse med Munsterhjelm, ger Åbomotiven den där sydeuropeiska känslan en kan få en sommarkväll på stan.
MUNSTERHJELM har en mjukare penselföring än Haartman och en blekare palett. Motiven i utställningen är främst från en tid då Munster-