”Finland borde satsa mer på robotiken”

» Farligt om vi släpar efter, menar Cristina Andersson, som föreläste på Arbis i Åbo i torsdags.

Vi vet inte vilka yrken som finns om 10–15 år. Robotarna är hot bara om vi vägrar att förnya oss. Cristina Andersson

En robot som städar, diskar och lagar mat. En robot som umgås med dig då ingen människa hinner.

Den framtiden känns en bit borta. Men Finland måste börja förbereda sig på den mer aktivt, menar Cristina Andersson, konsult och pedagog.

Hon föreläste under rubriken ”Kvantmaskiner, robotar och arbetets framtid” på Arbis i Åbo under torsdagskvällen.

ANDERSSONHAR varit lärare, men började intressera sig allt mer för robotisering på 1990-talet.

Hon har jobbat som konsult för företag som Yhtyneet och Rautaruukki och sett robotarna börja användas mera i arbetslivet i Finland.

På den tiden handlade det om maskiner som gjorde bara en sak i taget, som till exempel fungerade som en yxa.

– Den första industriroboten kom till Finland år 1979. Den gjorde svetsningsarbete vid Fiskars och måste vara inhägnad och ingen människa fick gå nära den när den jobbade, säger Andersson. DET ÄR EN BIT från dagens robotar, fullproppade med artificiell intelligens, som kan ha känselspröt på alla håll och kanter och reagera instinktivt och smidigt om en människa kommer nära.

Andersson lyfter fram bland annat bilfabriken i Nystad och Pemamek i Loimaa som framstående företag i Finland då det gäller att, så att säga, sätta robotar i arbete.

Även inom vården används robotisering allt mer, bland annat då medicin ska doseras.

I JAPAN FINNS det ett hotell där gästerna betjänas av robotar. Man får välja om man talar med en dinosaurie eller en människolik robot.

På hotellrummet betjänas man av en liten rosa bordsrobot som kan konversera artigt och släcka lamporna.

Och den som söker efter ”robot Sophia” på Youtube hittar direkt flera intervjuer med den humanoida roboten, som utvecklats av företaget Hanson Robotics i Hong Kong.

Eller varför inte kolla in företaget Boston Dynamics springande hun- drobotar?

FINLANDS REGERING godkände för ett par år sedan ett principbeslut där man listade vilka satsningar på intelligent robotik och automation som ska göras fram till år 2020.

Tills dess ska man ”uppnå en betydande ökning i utnyttjandet av intelligent robotteknik och automatisering inom alla branscher, i synnerhet när det gäller industrin, informations- och servicearbete samt småoch medelstora företag.”

Mer måste ändå göras för att vi ska hålla oss framme i utvecklingen, menar Andersson.

– Vi är bra på mjukvara men dåliga på hårdvara i Finland.

ANDERSSONÄR en av medlemmarna i Airo, en organisation för bran- schens folk med representanter i olika organ och myndigheter.

Hon representerar själv branschen inom Social- och hälsovårdsministeriet, och berättar att man satt upp fyra riktlinjer där Finland borde satsa på robotik; för att möjliggöra mera vård i hemmet, underlätta vård- och logistikarbete, läkemedelsutdelning och rehabilitering.

– Mellan 60 och 80 procent av sjukskötarnas arbetstid går till logistik och administration. De har inte studerat flera år för att sedan flytta och lyfta tvätt, menar hon.

ANDERSSON EGET intresse lutar mer åt det mänskliga än det tekniska.

”Vad händer med människorna om robotar tar över deras arbeten?” är en fråga som ofta ställs.

Andersson lyfter hellre fram möjligheter än problem och hot.

– Vi har alltid lyckats hitta på nya arbeten. Inte var det någon som berättade för dem som föddes på 90-talet att det kommer att finnas yrken som youtuber och sociala mediermanager. Vi vet inte vilka yrken som finns om 10–15 år. Robotarna är hot bara om vi vägrar att förnya oss. Kreativitet är det som vi behöver.

”MAN HINNER inte sitta och tänka på döden när man har en robot”, sa- de en 89-åring till SVT år 2015.

Hon var en av de som fick testa att ha en sällskapsrobot i sitt hem i Helsingborg. Roboten hette Hobbit och skulle kunna allt från att hämta mediciner till att kommunicera och leda träningspass.

Hobbit var dock en dyr hjälpreda. Just nu finns det, enlig Andersson, inga alternativ för den privatperson som skulle vilja beställa hem en hushållsrobot.

– I England finns det en robot som kan laga mat, den kostar 90 000 pund, säger hon.

I framtiden tror hon det kommer att finnas en robot som kan göra allt, en sorts hushållerska.

NÅGOTSOM kan bli ett hot är mängden data som en robot med AL samlar in. Vem tar hand om datan och utnyttjar den?

Även här gäller det att ligga i framkant, menar Andersson – desto fortare vi tar kontrollen över utvecklingen, desto bättre utgång har vi.

● Föreningen Kvinnliga Akademiker i Åboland ordnade föreläsningen i samarbete med Arbis.