Ryssland förorenar Östersjön

Gödselfabrik släpper ut 100 gånger mer än rapporterat

Finländska miljömyndigheter har spårat en rysk gödselfabrik som källa till de mystiskt ökande utsläppen i floden Luga vid sydöstra Finska viken. Fabriken har släppt ut 100 gånger mer fosfor än den har rapporterat. Ryssland har noterat en utsläppsökning men inte kunnat spåra källan förrän Finlands miljöcentral ryckte in.

– Det visar att våra forskningsinsatser i Ryssland har tjänat sitt syfte, säger miljöminister Ville Niinistö.

Miljöcentralen jobbade på uppdrag av Östersjökommissionen Helcom som påtalar allvarliga brister i den ryska mätningen och rapporteringen av näringsutsläpp i Östersjön.

Rapporten som Hbl läst slår fast att Ryssland försummat att mäta näringshalterna i avloppsvatten som leds ut orenat i Östersjön. Och då de mäts redovisas de inte fullständigt. Siffrorna är opålitliga.

– En relikt från Sovjettiden, säger Seppo Knuuttila på Miljöcentralen.

Hbl skrev i går att Ryssland släpper ut mycket mer näringsämnen i Östersjön än landet rapporterar. Hur mycket mer vet ingen eftersom Ryssland varken mäter eller rapporterar utsläppen ordentligt. Det framgår av Östersjökommissionen Helcoms rapport som Hbl har läst.

Rapportens stora nyhet är en tidigare okänd utsläppskälla vid Lugafloden. Ryssland har i några år rapporterat ökade fosforhalter i Luga utan att veta varifrån de kommer. Finlands miljöcentral har nu spårat utsläppen tillsammans med limnologer från Ryska vetenskapsakademin på uppdrag av Helcom och med finansiering från EU. Spåren leder till gödselfabriken Phosphorit i staden Kingisepp. Fabriken har rapporterat årliga utsläpp på 10,8 ton. Rapporten bedömer att den riktiga siffran är 100 gånger större, 1 080 ton.

– Det behövs ytterligare provmätningar, men fyndet visar att det vore mycket kostnadseffektivt att snabbt sätta in reduktionsminskande åtgärder här, säger Kaj Forsius som leder det så kallade Balthazarprojektet på Helcom.

Fyndet indikerar att de ryska fosforutsläppen i Finska viken är 20 procent större än rapporterat.

– Tusen ton är en enorm belastning, men då den kommer från en punktkälla, mestadels via ett enda dike, ska det gå att åtgärda den kemiskt, säger Seppo Knuuttila på Finlands miljöcentral.

Tiden räcker inte

Trots det ser det dystert ut. Enligt Östersjöns handlingsplan (BSAP) ska havet nå god ekologisk status till 2021.

– Det är ett utmanande, nästan omöjligt mål. Även om alla utsläpp upptäcks och åtgärdas enligt tidtabellen hinner havet inte återhämta sig så snabbt, säger Knuuttila.

Ryska utsläppssiffror är svårtillgängliga, ofullständiga och opålitliga. Så länge Helcom får godtyckliga uppgifter från Ryssland kan utsläppen inte minskas kostnadseffektivt som BSAP föreskriver, säger rapporten.

– Slutsatserna är preliminära. Vi måste fortsätta utreda tillsammans med ansvariga myndigheter för att få en mer komplett bild av utsläppen så att vi kan utforma vår nationella åtgärdsplan för BSAP, säger Balthazarprojektets ryske ledare Leonid Korovin i ett pressmeddelande.

– Det positiva är att Ryssland betonar behovet av att fortsätta utredningarna. Jag hoppas att de blir bättre på att mäta och rapportera omfattningen på utsläppen, säger Knuuttila.

Rapporten visar att Ryssland släpper ut mycket mer fosfor än landet uppgett för Helcom, inte bara i Finska viken. Också i Kaliningradområdet finns oredovisade utsläpp. Bara den största floden i området beräknas ösa ut 500 ton fosfor om året, vilket rysk statistik inte noterar.

– Den största utmaningen är att få en helhetsbild av utsläppen. Rysslands officiella statistik har regelbundet varit bristfällig och delvis felaktig på grund av metodologiska fel och begränsad analyskapacitet. Vissa delar av den totala näringsbelastningen uppges inte alls, fastslår rapporten.

– Rapporten visar att Miljöcentralens forskning tjänar sitt syfte. Vi måste få mer information om utsläppen så snabbt som möjligt, säger miljöminister Ville Niinistö (Gröna).

Kritiken riktas mot det ryska naturresursministeriet som inte styr mätningen och rapporteringen ordentligt och inte ställer tillräckliga krav på utsläpparna. Till exempel är punktutsläppen från samhällen och industrier i Neva-ladoga-området ett frågetecken.

– Vi måste diskutera både bilateralt och via Helcom för Ryssland seriöst ska ta i tu med problemen, säger Niinistö.

Hemligstämplat

Neva-ladoga redovisar totala siffror men vad de består av är mestadels hemligstämplat, tvärtemot rysk lag och löften till Helcom.

– Detta mörkande av viktiga data hämmar möjligheterna att nå Helsingforskonventionens mål. Helcom behöver pålitliga siffror om alla utsläppskällor både för att peka ut de viktigaste källorna och för att utvär-

dera effektiviteten i de åtgärder som vidtagits för att minska övergödningen, heter det i rapporten.

Bristerna är ännu större i fråga om de så kallade diffusa utsläppen från till exempel jordbruket och den industriella djurhushållningen. De är utom kontroll då det är oklart var spillningen dumpas. Ofta används den i godtyckliga mängder som gödsel på åkrar eller i terrängen vilket kan leda till diffusa utsläpp av oanade proportioner.

Enligt rapporten mäter Ryssland inte alls de diffusa utsläppen i brist på standardiserade mätmetoder. Ändå står de diffusa utsläppen för en överväldigande del av de totala utsläppen. Seppo Knuuttila vill ändå inte ge det ryska Östersjöskyddet underkänt.

– De ryska forskningsinstituten har starka och goda intentioner att förbättra situationen. Problemet finns bland myndigheterna. Att de fortfarande saknar system för uppföljning av utsläpp är en relikt från Sovjettiden.