Rösta på flera kandidater – slipp taktikerandet
Många väljare ritar på söndag en siffra på valsedeln som inte representerar den kandidat de helst vill se som president. Taktikspelet hindrar väljaren att följa sitt hjärtas röst. Acceptansval kunde lösa problemet.
Nackdelarna med det nuvarande direkta folkvalet av president framstår i detta val sällsynt tydligt. De färska opinionsmätningarna visar att väljarna koncentrar sina röster på de två kandidater de anser ha bästa chansen att gå till andra omgången. Samtidigt måste väljaren svika sin egen favorit.
– Acceptansval är ett valsystem som sållar fram de kandidater som har minst motstånd inom väljarkåren, säger forskningschef Kimmo Grönlund vid Åbo Akademi.
Grönlund och allt fler andra statsvetare börjar luta mot att det nuvarande valsystemet inte håller måttet.
– Resultatet i ett acceptansval ger en bättre bild av väljarkårens åsikt.
Om årets presidentval följde acceptansmodellen skulle väljaren kunna rösta på 0–8 kandidater.
– Är man emot en eller två kandidater så låter man bli att skriva in deras siffra.
– En väljare kanske vill rösta på Eva Biaudet och Paavo Lipponen, men har dubier mot de andra. Då kan den rösta på den ”bästa” och ”näst bästa” kandidaten.
Nyanserat resultat
– Eva Biaudet är ett bra exempel. Hon skulle antagligen få många ac- ceptansröster eftersom hon har en allmän acceptans även om hon för de flesta inte är den första prioriteten. Det nuvarande systemet visar inte vilken hennes acceptans i verkligheten är.
Resultat blir med andra ord mera nyanserat i acceptansvalsmodellen. Den kandidat som de flesta ”kan leva med” blir vald.
Alla rösterna på valsedeln är lika värda.
Resultatet i ett acceptansval skulle eventuellt ta aningen längre tid att räkna ut, men å andra sidan skulle det inte behövas en andra omgång.
– Vårt nuvarande valsystem är utmärkt om man har bara fyra kandidater, men med åtta eller flera leder det automatiskt till att rösterna på dem som inte går vidare går till spillo. Så krasst är det, säger Grönlund.
Enda nackdelen Grönlund ser i acceptansvalsmodellen är att den är så främmande för vårt tänkande. Globalt används modellen oftast vid val i vetenskapssamfund.
– Det tar tid för folk att tänka om.
Bakvänt
Grönlund anser det vara lite bakvänt att vi har ett tungrott valsystem samtidigt som presidentens makt har beskurits avsevärt.
– Å andra sidan är intresset för valet mycket stort.
Hans kollega Göran Djupsund kastade häromdagen fram tanken på att riksdagen skulle förrätta valet.
Efter valet kommer diskussionen om en reform av valsättet antagligen att blomma upp för en stund, men då känns nästa presidentval mycket avlägset.
En ändring i valsystemet kräver att lagen stiftas i grundlagsenlig ordning.