Mauno Koivisto oroad över presidentens minskade roll
President Mauno Koivisto har börjat tvivla på om det var klokt att presidentens maktbefogenheter skars ner. Han säger till Yle att hans samvete börjat gnaga även om det var han själv som i tiden tog initiativ till en reform av maktbefogenheterna.
Orsaken till att Mauno Koivisto kommit på andra tankar om presidentmakten hänger ihop med presidentens umgänge med den utrikespolitiska ledningen i andra länder, regeringsbildningen och valet av utrikesminister.
– Jag har börjat oroa mig över presidentens roll då regeringen bildas. Under min egen mandatperiod såg jag det som en av presidentens viktigaste uppgifter att se till att landet har en fungerande majoritetsregering. Nu kände jag ett sting i hjärtat då jag efter riksdagsvalet 2011 kunde konstatera att presidenten bara var en åskådare i ett läge där regeringsförhandlingarna drog ut på tiden och blev allt mödosammare, säger Koivisto till Yle.
Koivisto undrar också om inte presidenten borde ha något att säga till om då utrikesministern utses.
Nyheten om Koivistos dubier släpptes i går kväll vid den sista tvsända presidentvalsdebatten före valet på söndag.
Pekka Haavisto (Gröna) försvarade den nuvarande maktfördelningen mellan president och regering medan Timo Soini (Sannf) tyckte att det var bra att Koivisto börjat komma på andra tankar.
Paavo Väyrynen (C) höll med Koivisto och tyckte att presidenten borde ha mer att säga till om.
– Under regeringsbildningen (i våras) borde presidenten ha kunnat lägga sig i så att vi hade fått till stånd en regering som hade motsvarat valresultatet, sade Väyrynen.
Paavo Lipponen (SDP) såg inte anledning att ändra på maktbefogenheterna. Också Sauli Niinistö (Saml) tyckte att tanken att presidenten skulle börja lägga sig i re- geringsbildningen skulle innebära ett avsteg från den inrikespolitiska linje som Finland haft de senaste 20 åren.
Paavo Arhinmäki (VF) påminde om att den nya grundlagen träder i kraft samtidigt som den nya presidenten träder i tjänst och såg ingen anled- ning till att ändra grundlagen.
– Det är motiverat att presidenten inte ska ha inrikespolitisk makt och när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken är det viktigt med en klar arbetsfördelning mellan regeringen och presidenten, ansåg Arhinmäki.
Presidentkandidaterna fick också frågan om vem som skulle ha lagt sig i de utdragna regeringsförhandlingarna i våras.
Paavo Väyrynen medgav utan omsvep att han hade ingripit och påpekade att regeringen blev en ”förlorarnas regering” som inte motsvarade valresultatet. Sauli Niinistö sade att han på samma sätt som president Tarja Halonen i våras på ett andligt plan skulle ha försökt pressa på förhandlingarna.