Ta din säng och kom.
Sjutton tältsängar utplacerade i en kyrka. Klara kyrka, som ligger strax intill Centralstationen i Stockholm, är stans enda natthärbärge för hemlösa Eu-medborgare.
Bercea Viorel, 38, en arbetslös svetsare från Rumänien har fällt upp sin tältsäng framför altaret i Klara kyrka, Stockholm. Han är typisk för de fattiga som nu drivs ut på Europas vägar i jakt på arbete. – Jag älskar Rumänien, men där finns ingen framtid för mig, säger han. I Sverige har han varken hittat jobb eller bostad. För många Eu-migranter blir kyrkans härbärge en räddare i nöden. Också i Finland söker Eu-migranter skydd på härbärgen.
Det är inte vinterns kallaste kväll. Ändå känns vinden längs Klara Östra Kyrkogata i märg och ben. Vinden pinar ut den kvardröjande värmen ur den alltför tunna jackan. Jag huttrar till. Klara Östra Kyrkogata ligger öde.
Men ändå inte helt. En efter en dyker de upp, nattvandrarna som tar sikte mot Klara kyrkas höga gallergrind.
Där blir de blir insläppta av Monica Antonson, en eldsjäl som för tre år sedan var med och gjorde om Klara kyrka till ett tillfälligt natthärbärge. Hon jobbar ideellt i församlingen flera kvällar i veckan. Antonson har stenkoll på vilka som får släppas in och på vilka som har brutit mot natt- härbärgets regler och inte längre får övernatta i kyrkan.
”Min plats”
Bercea Viorel, 38, en arbetslös svetsare från Rumänien, fäller vant ut sin tältsäng i kyrkans altargång. Han har gjort det många kvällar förr.
– Here is my space (här är mitt utrymme), säger han på bruten engelska.
I höstas lämnade han Rumänien och reste till Sverige med hopp om att hitta ett jobb. Egentligen ville han till Köpenhamn, men hamnade i Sverige. Kvar i Rumänien är hans gamla mamma.
– Jag älskar Rumänien, men där finns ingen framtid för mig. I Ru- mänien är maten dyr, allting är dyrt, men vi har inga pengar, säger han.
I Sverige hoppas han nu hitta ett arbete och någonstans att bo. Om det blir pengar över ska han skicka hem dem till mamma.
Bercea Viorels öde delas av många andra hemlösa i Klara kyrka. Sju församlingar har på ekumenisk grund gått ihop och öppnat kyrkan som härbärge nattetid. Just den tisdag kväll Hbl är på besök är det Citykyrkans tur.
Pastor Claes Frankner tittar in strax före läggdags. Sjutton hemlösa har släppts in i kyrkan klockan tio. De bjuds på en smörgås och en skopa het soppa innan det är läggdags. Ännu i fjol släppte man in femtio hemlö- sa per natt, men det blev för rörigt.
– Det är en droppe i havet, men vi klarar inte av att hjälpa fler, säger Frankner.
Både församlingarna och servicecentret Crossroads, som drivs av Stadsmissionen, märker av eurokrisen. De arbets- och bostadslösa som kommer från något annat Eu-land blir fler och fler. Servicecentret, som är öppet dagtid, har 1 600 besökare. Omkring 200 av dem är Eu-medborgare som inte har någonstans att sova om nätterna.
Söker jobb
Genast jag kommer in i Klara kyrka noterar jag att det här inte är alldeles vanliga uteliggare. Här saknas de missbrukare och psykiskt sjuka som man vanligtvis möter i tunnelbanan.
De kommer från hela EU, berättar Monica Antonson.
– Vi har gäster från Frankrike, Ru-