Tvåan har aldrig lyckats i finalen

Vinnaren i första omgången har alltid valts till president i den andra omgången. Väljarstödet för en tvåa har ökat med högst 24 procentenheter i den andra omgången.

Vilket presidentval med direkt val har varit det jämnaste?

Det första direkta presidentvalet 1994 är det jämnaste hittills, men bara i första omgången. Martti Ahtisaari samlade 25,9 procent av rösterna då. Elisabeth Rehn slutade tvåa med 22,0 procent av rösterna. I andra omgången slog Ahtisaari klart Rehn med siffrorna 53,9 mot 46,1. Den jämnaste andra omgången var år 2000 när Tarja Halonen fick 51,6 procent av rösterna mot Esko Ahos 48,4.

Vem har ökat mest från första omgången?

Räknar man i procentenheter är det Martti Ahtisaari 1994. Han ökade med 28,0 procentenheter. Elisabeth Rehn spädde på med 24,1 procentenheter i samma val vilket är den näst största ökningen hittills. Den platsen delar hon med Sauli Niinistö som gick från 24,1 till 48,2 i andra omgången 2006.

Så en tvåa i första omgången har aldrig vunnit valet i andra omgången?

Nej, ser man bara till historien så ser det ut som om en tvåa borde knipa över 25 procent i första omgången för att ha en chans i den andra. Annars blir gapet för stort. Men varje val är förstås en ny chans att bryta den historiska trenden.

När har vinnaren i första omgången ökat minst i den andra?

2006 ökade Tarja Halonen med bara 5,5 procentenheter. Men det berodde främst på att hon var överlägsen i den första omgången med en väljarandel på 46,3.

När har det varit jämnast mellan en tvåa och trea?

I första omgången 1994 slutade Paavo Väyrynen trea med 19,5 procent. Elisabeth Rehn gick vidare med en väljarandel på 22,0.

Första omgången eller andra omgången, vilken intresserar väljarna mer?

Valdeltagandet har alltid varit högre i den andra omgången. Som högst var det 80,2 i andra omgången år 2000 när Tarja Halonen och Esko Aho stod mot varandra.