Klimatförändringen får en prislapp
Elavbrotten till trots har de extrema väderfenomenen varit rätt skonsamma mot Finland. I USA har man hittills räknat ihop 14 väderextremer som kostat minst 1 miljard dollar – bara under 2011.
Virkesförlusten i Finland bedöms till 120 miljoner euro och kostnaderna för elavbrotten under julhelgens stormar räknas i tiotals miljoner. Trots eländet är notan liten jämfört med vad amerikanerna tvingas betala för väderextremer.
Den amerikanska havs- och atmosfärbyrån NOAA uppger att 14 extrema väderfenomen under fjolåret platsar på listan över väderextremer som orsakat skador för minst 1 miljard dollar (800 miljoner euro). Eftersom allt ännu inte är kartlagt kan siffran ännu öka.
De två väderextremer som NOAA senast plockat in på listan är den tropiska stormen Lee som bland annat orsakade översvämningar i New York och Pennsylvania i september och en serie hagelkryddade störtregn i Colorado och Wyoming i juli. Halloween-helgens snöstorm som orsakade omfattande elavbrott kan möjligen komma in på listan.
Aldrig förr har USA drab- bats av så många så dyra väderextremer som förra året, men NOAA lägger inte allt på klimatförändringens konto.
– Att folkmängden och värdet på egendom ökar är definitivt en förklaring till att miljardnotorna blir fler, säger biträdande NOAA-CHEfen Kathryn Sullivan till nyhetsbyrån AP.
NOAA:S forskare menar att klimatförändringen ändå är en orsak till att USA drabbas av så många hårda oväder. Förra året var medeltemperaturen i USA 1 grad varmare än på 1900-talet i medeltal. Därmed var fjolåret det 23:e varmaste som NOAA bokfört i USA.
Tio-i-topp
Globalt var år 2011 det nionde varmaste som den amerikanska rymdfartsmyndigheten Nasas Goddard Institute (Giss) har uppmätt sedan den började bokföra globala väderdata 1880. Nio av de tio varmaste åren har infallit sedan 2000. Enligt Giss är trenden odiskutabel: det blir varmare.
– Vi vet att jorden absorberar mer energi än den släpper ut. Därför ser vi en trend av uppvärmning. 2011 är ett av de tio varmaste åren trots det kylande La Niña-fenomenet och trots att solaktiviteten var rätt låg, säger Giss-chefen James Hansen.
År 2010 bokförs tillsammans med 2005 som det varmaste året, enligt Nasa. FN:S väderbyrå WMO bygger sin statistik på siffror från tre ledande institut (Nasa/giss, NOAA och brittiska Met Office). Enligt WMO:S preliminära uppgifter är 2011 det tionde varmaste året.
Den naturliga variationen mellan olika år gör att värmerekordet inte kan slås varje år även om medeltem- peraturen stiger på sikt. Hansen säger att temperaturökningen beror på att det finns mer växthusgaser i atmosfären som gör att jorden inte reflekterar tillbaka lika mycket solenergi som förut.
Koldioxid anses vara den växthusgas som påverkat temperaturen mest. Koldioxidhalten ökade från ungefär 285 miljontedelar (ppm) 1880 till 315 ppm 1960. I dag har halten överskridit 390 ppm och ökningen accelererar.
Giss samlar sina väderdata från över 1 000 meteorologiska stationer världen över, satellitavläsningar av havsytans temperatur och forskningsstationer på Antarktis.
Hansen räknar med att värmerekordet för ett enskilt år kommer att slås inom två tre år eftersom solaktiviteten är tilltagande och nästa uppvärmande El Niño-fenomen kommer att höja temperaturen i Stilla havet.
– Det är alltid riskabelt att förutspå El Niño, men det känns säkert att säga att fenomenet slår till inom de tre närmaste åren. Fenomenet behöver inte vara särskilt starkt för att slå temperaturrekordet från 2010.