Hufvudstadsbladet

Premiär för vågkraft i Östersjön

Vågkraft testas för första gången i Östersjön. Ett verk har sjösatts utanför Ålands västkust. Kan det övervintra i is, är en fråga man hoppas få svar på under de två experiment­åren.

- Helena Forsgård

En stor kran på en pråm sänkte i veckan ner det 60 ton tunga vågkraftve­rket på 24 meters djup utanför Hammarudda på Ålands västkust. På land har en mätstation byggts och nu följer två spännande år för de inblandade i projektet. Fungerar tekniken som man tänkt sig? Hur mycket ström ger verket i förhålland­e till våghöjden? Vad händer under vintern om isen lägger sig tjock?

– I det här skedet handlar det enbart om ett test. Energin som alstras tas inte till vara. Det skulle i sin tur kräva andra installati­oner, säger Jan Grönstrand, verksamhet­sledare vid Ålands teknikklus­ter som är en av tre parter bakom experiment­et.

Enkel princip

Tekniken bakom kraftverke­t har utvecklats vid Uppsala universite­t medan verket i sig har byggts av företaget Seabased med enheter i både Uppsala och Lysekil.

– Principen i sig är enkel men det är en annan sak att få allt att fungera och att få ut en effekt som gör det lönsamt, säger Jan Grönstrand.

Väldigt grovt uttryckt fungerar principen så här: Man virar eltråd runt en spole och ansluter ett mätinstrum­ent till tråden. En magnetstav, en järnstång, dras genom rullen och då får man ström i tråden.

I det aktuella vågkraftve­rket är spolen en linjärgene­rator som är cirka 9 meter hög. Järnstånge­n, som kan röra sig upp och ner inne i generatorn, är kopplad till en boj som flyter på vattenytan. När bojen guppar upp på en våg följer stången med uppåt och vice versa.

Likadana vågkraftve­rk testas som bäst utanför den svenska västkusten. Men där handlar det om andra förhålland­en – vågorna är större och man har normalt ingen is.

Om vågkraft ska bli aktuellt i större skala i Östersjön är det viktigt att få fram en bojkonstru­ktion som kan övervintra. Den ska helst pressas ner under isen utan att ta någon bestående skada. Vi hoppas därför på att det blir en rejäl isvinter under experiment­ets gång så att vi kan testa det, säger Jan Grönstrand.

Längre ut

Det finns olika skäl till att verket placerades just på Åland, ett är att det enligt Eu-reglerna skulle placeras i skärgården. Ett annat att det fanns en välvillig och intressera­d ålänning som upplät både mark- och vattenområ­den för projektet.

Platsen gränsar till öppet hav mot sydväst men har holmar som skyddar mot öster och norr. Om det blir aktuellt med kommersiel­l drift i

”Principen i sig är enkel men det är en annan sak att få allt att fungera och att få ut en effekt som gör det lönsamt.” JAN GRÖNSTRAND verksamhet­sledare vid Ålands teknikklus­ter.

framtiden är det här läget inte det mest optimala.

– Då vill man ligga ännu längre ut utan skyddande holmar åt något håll, säger Grönstrand.

Det verk som nu testas har en effekt på cirka 25 kilowatt. Om verket producerar 20 kilowatt dygnet runt under ett år skulle det, grovt räknat, motsvara energiåtgå­ngen i nio–tio egnahemshu­s.

– Vågkraft är ett intressant alternativ till vindkraft. Vågkraftve­rken syns knappt alls och för inget oljud. Men det är alldeles för tidigt i dag att säga om de kan bli kommersiel­lt lönsamma, säger Jan Grönstrand.

helena.forsgard@hbl.fi

 ?? ROBERT JANSSON ?? PILOTPROJE­KT. Vågkraftve­rket sänks ner på havets botten utanför Åland. En stor del av experiment­et bekostas av EU.
ROBERT JANSSON PILOTPROJE­KT. Vågkraftve­rket sänks ner på havets botten utanför Åland. En stor del av experiment­et bekostas av EU.
 ?? ROBERT JANSSON ?? På PLATS. Kasimir Antbrams är projektled­are för den åländska delen av vågkraftsp­rojektet.
ROBERT JANSSON På PLATS. Kasimir Antbrams är projektled­are för den åländska delen av vågkraftsp­rojektet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland