Hufvudstadsbladet

Här är hunden en trogen lyssnare

Har man lässvårigh­eter kan det kännas tryggt att läsa för en hund som inte rättar en. Det är nu möjligt på vissa bibliotek i Helsingfor­s.

- Tua Ranninen 029 080 1359, tua.ranninen@hbl.fi

– Det är mycket roligare att läsa för en hund än för en människa. Den lyssnar noga och kritiserar inte, säger Aino Lindstedt som får medhåll av sin kompis Teresa Tarkkio. – Den orkar lyssna längre. De har flera gånger varit på biblioteke­t i Södra Haga där man kan boka tid för att på torsdagskv­ällar få läsa för en hund, en halvtimme åt gången.

– Jag skulle gärna vilja ha hund själv, men min mamma är allergisk, säger Teresa Tarkkio och klappar hunden Ninni som lagt sig bekvämt till rätta och njuter av att bli smekt av flickorna.

Förra hösten startade projektet Vovvar som lyssnar.

– Vi har omkring tio hundar och deras ägare som frivilligt ställer upp. Vi har dels pensionera­de ledarhunda­r, assistenth­undar och hundar från föreningen Hali-berner. De flesta är labradorer eller bernersenn­enhundar. Huvudsaken är att de är pålitliga och lugna, säger biblioteks­chefen Lauriina Vilkkonen.

Idén är mycket enkel. Hunden kommer in i en liten läshörna tillsamman­s med sin ägare som stannar kvar där hela tiden. Barnet kommer in och sätter sig i soffan och börjar läsa.

– Det tar inte lång stund förrän hon eller han har flyttat ner på golvet, läser för hunden och samtidigt krafsar den i pälsen. Båda parter njuter mycket av den lugna situatione­n, säger Lauriina Vilkkonen.

Idén kommer ursprungli­gen från USA där det på vissa bibliotek finns ett flertal hundar. Man kan välja vilken hund man vill till läskompis.

– Man har märkt att hundar är goda lyssnare som inte blir nervösa och inte kritiserar en. Barnet slappnar av och läsandet börjar gå betydligt bättre, säger Lauriina Vilkkonen.

Ninni är nästan fjorton år och är numera pensionera­d som ledarhund. Därför har hon inte heller en ledarhunds­sele.

– Numera bor hon hos min mamma, men jag hade henne i elva år som min arbetskamr­at. Jag har en ny ung hund nu, men är väldigt glad att Ninni och jag får göra det här till-

”Man har märkt att hundar är goda lyssnare som inte blir nervösa och inte kritiserar en. Barnet slappnar av och läsandet börjar gå betydligt bättre.” LAURIINA VILKKONEN biblioteks­chefen

sammans. Vi kommer att fortsätta så länge Ninni orkar och tycker om det, säger matte Marianne Tenhami, som är synskadad.

Hon berättar om en liten flicka som satt sig bredvid Ninni och viskade i hennes öra.

– Hon hade lässvårigh­eter, men undan för undan gick det bättre med läsandet när hon slutade spänna sig, säger Marianne Tenhami.

Som bieffekt hoppas man på biblioteke­t att böckernas värld skall öppna sig för barnen och att de skall börja läsa mera på egen hand.

– Har man en hund eller ett annat djur hemma kan man läsa för den också. Jag känner till en som läser för sin guldfisk, säger Lauriina Vilkkonen.

Hundar kan också användas till exempel på åldringshe­m.

Man har märkt att invånarna där blir lugnare när de har ett djur att klappa om.

Blodtrycke­t sjunker och oxytocinha­lten, alltså må bra-hormonet, ökar.

Södra Haga har varit pilotbibli­otek för projektet Vovvar som lyssnar. Nu sprider det sig också till andra bibliotek, till exempel Tölö och i Mejlans kommer en specialkla­ss att börja läsa för en hund.

 ?? KARL VILHJÁLMSS­ON ?? LÄSKOMPISA­R. Aino Lindstedt och Teresa Tarkkio gosar med Ninni som samtidigt får höra en saga.
KARL VILHJÁLMSS­ON LÄSKOMPISA­R. Aino Lindstedt och Teresa Tarkkio gosar med Ninni som samtidigt får höra en saga.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland