Västbalkan
går. Den kroatiske generalen Ante Gotovina utlämnades till domstolen i Haag och dömdes till 24 års fängelse i april i fjol.
Han straffades för en operation 1995 då omkring 200 000 etniska serber fördrevs från den kroatiska provinsen Krajina. Uppgifterna om hur många som mördades skiftar mellan ett drygt hundratal och tusentals.
– Här i Kroatien är han en hjälte, den som befriade landet. Men det är ju alltid så med krig, man tycker att det är den andra sidan som begått förorättarna. Många kroater kopplar i alla fall ihop EU med Haag och därför är de arga, säger Lakoš.
Kroatien blir modell
De kroatiska politikerna är däremot rörande eniga om att EU är det enda rätta. De har kämpat med ansökningsprocessen sedan 2003. Processen av- slutades för drygt en månad sedan då EU:S 27 stats- och regeringschefer skrev under anslutningsfördraget med Kroatien. Om folket säger ja blir Kroatien medlem den 1 juli 2013 – det andra medlemslandet från forna Jugoslavien, efter Slovenien.
Genom att godkänna Kroatien vill EU signalera att unionen inte glömt sina löften om medlemskap till länderna i regionen, enligt forskaren Tanja Tamminen.
– Länderna på Västbalkan har befarat att det är slut med utvidgningen. Kroatien blir nu förebilden som kan visa de andra vad de måste göra för att bli medlemmar. Medlemskapet kommer att snabba upp processen i de andra länderna, säger Tamminen.
Det tror också ambassadör Ottman.
– Kroatien väntas ha positiva effekter på reformpolitiken i de övriga länderna på Västbalkan.
EU vill också visa att unionen är stark nog att ta så här viktiga beslut trots att både unionen och Kroatien befinner sig mitt i den ekonomiska krisen, enligt Tamminen.
– Kroatien är så litet att det inte kommer att ha särskilt stor ekonomisk betydelse för EU. Däremot är det ett viktigt steg mot det långsiktiga målet där hela Västbalkan ska med i EU, säger Tamminen.
Hon motiverar vikten av Västbalkan i EU med att Eu-medlemskap stabiliserar regionen. Nu kostar den EU mycket pengar i form av krishantering och utvecklingsbistånd.
EU har lärt sig läxa
Kroatien är ett relativt välbärgat land jämfört med många av grannländerna och Tamminen tror inte att EU kan vänta sig en våg av arbetsmigranter.
– Det finns bra arbetsmöjligheter i de kroatiska städerna så det blir ingen stor skillnad i folkströmmarna. Annat var det när Bulgarien och Rumänien blev medlemmar 2007.
En annan viktig skillnad till de rumänska och bulgariska medlemskapen är att EU den här gången varit strängare med medlemskandidaten. I Bulgarien och Rumänien fanns det fortfarande stor korruption och problem inom rättsväsendet vid Eu-inträdet.
– EU tvingades ta itu med det när länderna redan var medlemmar. Den här gången har EU tvingat Kroatien att motverka korruptionen för att få medlemskap. Jag är ganska säker på att vi inte får några obehagliga överraskningar, säger Tanja Tamminen.