På Kap Verde orkar ingen stressa
Världsberömd musik, läckra havsfrukter och en lättsam attityd till livet – det kan Kap Verdes öar bjuda besökaren på. Här kan turisten lugnt ta livet med en klackspark.
För tio år sedan var Boavista en ganska obetydlig ö med cirka 3 000 invånare, en polis och ett par bilar. I dag har den 6 000 invånare, otaliga bilar och en internationell flygplats.
Ön utgörs till största delen av torr och karg öken, med enstaka oaser av dadelpalmer och gröna träd och buskar. Än så länge är största delen av de sammanlagt 55 kilometer långa, vackra och vilda sandstränderna orörda, men det finns planer på att ön år 2020 ska kunna ta emot en miljon turister per år.
Huvudorten Sal Rei är en fiskeby på öns västkust som förvandlats till en stad. Överallt byggs det nya hus. I väntan på att helheten ska bli färdig, flyttar många in i nedre våningen, målar den sida av huset som vetter ut mot gatan och fortsätter att bygga på huset uppåt.
På torget inne i centrum spelas högljudd musik och antalet torg- stånd och varor för lokalbefolkningen varierar beroende på veckodagen.
Redan under vårt första besök där får vi flera vänner. Nyfikna vänner. De förhör sig om vilket land och vilken stad vi kommer ifrån, vår familj och om det är första gången vi är på Kap Verde. Därefter inbjuder de oss att besöka deras souvenirbutiker.
– No stress, eh. Just for looking, it’s for free, upprepar de.
”No stress” är ett underbart och genomgripande inslag i tillvaron på Kap Verde. De enda tillfällena när fenomenet känns påfrestande är när vi går på restaurang. Tidpunkten på dagen har ingen betydelse. Valet av ställe kan inverka, i viss utsträckning.
Under den ofta en timmes långa väntan på middagen hinner de yngsta barnen i vår grupp bli så hungriga och framför allt så trötta att de knappt orkar äta när maten väl kommer på bordet. En stor tröst under väntan är ändå vetskapen om att maten lagas på färska råvaror från början till slut. Inga snabba halvfabrikat. På de flesta lunchrestaurangerna i Sal Rei får man en utmärkt gril-