Stora bagerier tänker om – de små värmer ugnarna
Individuella mattrender har ställt till det för de stora bagerierna som tvingas säga upp personal och tänka om. Flera små och mellanstora bagerier värmer ugnarna.
Det rör på sig i degbunken. Primulas bageri gick i konkurs och Vaasan och Fazer Bageri har tvingats skära ner och ändra strategi. Men den enes död – den andres bröd. Många små närbagerier klarar sig bättre. Man kunde tro att finländarna har fattat tycke för den franska stilen, att köpa färskt bröd från det lilla kvartersbageriet, men det är att försköna sanningen en hel del.
– De stora bagerierna måste effektivisera produktionen och minska i personal. De små har fått mera livsrum och lyckats bli mångsidigare, säger Bageriförbundets vd Mika Väyrynen.
Sedan 2003 har 150 bagerier lagt ned verksamheten på grund av dålig ekonomi. I dag finns cirka 700 bagerier i Finland.
Branschens omsättning har utvecklats positivt, men bageriernas lönsamhet är i genomsnitt rätt anspråkslös. Dyrare råvaror i kombination med höga nattlöner för bagarna har gjort det dyrt att producera bröd. Samtidigt har intresset för traditionellt bröd minskat. Specialbröden vinner kampen om brödkor- gen. Det är här de små och mellanstora bagerierna har hittat sin nisch. De gynnas av att kunderna är beredda att betala mera för exakt det bröd de vill ha.
Gi-bröd populärt
Bagerierna följer ihärdigt konsumenternas individualiserade kostcirkel. En undersökning som Matfakta genomförde i våras visar att fyrtio procent av konsumenterna under det senaste året hade minskat eller försökt minska på kolhydraterna. En färsk branschrapport visar att intresset för traditionellt bröd minskar. Ovanför plåtarna med traditionellt bröd radar bagarna upp plåtar med frörika lågkolhydrat-semlor och ekologiskt producerade och förpackade limpor.
– Konkurrenssituationen i huvudstadsregionen har helt klart skärpts, vilket gynnar konsumenterna, säger Henrik Bruun, vd på det medelstora bageriet Kanniston Leipomo.
Priset som konsumenterna betalar för matbröd har stigit med nästan trettio procent sedan år 2000. År 2008 kostade ett paket med 600
gram Rågbitar 1,59. I mars i fjol var samma paket 20 cent dyrare.
Bageriförbundet önskar att brödet skulle bli ännu dyrare.
– För att konsumenterna ska få tillgång till kvalitetsbröd också i framti- den borde handeln höja brödpriserna, säger Väyrynen.
Den hårda konkurrensen gör det nämligen svårt för bagerierna att höja brödpriset. För att kunna producera kvalitetsbröd vill bagarna
”För att konsumenterna ska få tillgång till kvalitetsbröd också i framtiden borde handeln höja brödpriserna.”
MIKA VÄYRYNEN
Bageriförbundets vd
och få mer betalt. Men dagligvaruhandeln vill inte höja priserna utan hänvisar till mattrenderna som minskat intresset för bröd.
Enligt Väyrynen är lågkolhydrattrenden överdriven.
– I själva verket är det ganska få som följer dieten, men de får stor synlighet, menar han. När nattlönerna är höga och de flesta kunderna ändå köper bröd på eftermiddagen, varför bakar bagerierna inte på dagen i stället? – Vi skulle gärna baka på dagen. Problemet är att handeln inte har resurser att ta emot brödet mitt på dagen, säger Henrik Bruun.
Större industriella bagerier som på grund av färskhetskravet tidigare satsat på hemmamarknaden försöker nu stärka sina positioner på den internationella marknaden.
De industriella bagerierna utnyttjar närmatstrenden genom att etablera sig i stora livsmedelsaffärer, och vissa välnischade små bagerier växer till sig.