”Guggenheimfeber är som begäret efter Vuittonväska”
Helsingfors och Bilbao har ingenting gemensamt. Och att hävda att Guggenheim gav Bilbao lyftet är direkt vilseledande. Det säger arkitekten Kaarin Taipale och uppmanar ledamöterna i stadsfullmäktige att lusläsa rapporten om Guggenheim. Hon tippar att inte
Kaarin Taipale har ingenting emot Guggenheim, tvärtom, konstmuseet står för fina utställningar och hon välkomnar ett Guggenheim i Helsingfors. Men hon anser att det är konstmuseet som ska stå för alla kostnader och bära ansvaret. Så gör Guggenheim i New York, Venedig och Berlin.
– Det finns ingenting som motiverar att Helsingfors tar risken och lägger ut många miljoner euro för att få ett internationellt konstmuseum till stan. Det är ett museum som bedriver business, inte välgörenhet. På något sätt är Guggenheimfebern i Helsingfors jämförbar med illusionen om att en handväska från Louis Vuitton eller Gucci ger status samtidigt som man går klädd i H&M.
Kaarin Taipale är arkitekt och teknologie doktor, expert på stadsforskning och bärkraftig utveckling och leder ett globalt Fn-projekt som forskar i internationell klimatpolitik och hållbart skeende i det urbana landskapet. Taipale ledde i många år Helsingfors stads byggnadstillsynsverk, som har i uppdrag att värna om stadsbilden.
Flummig rapport
Hon hör till dem som har läst rapporten om Guggenheim från början till slut. Och hon är inte imponerad. Mycket är flummigt och mångt är vagt.
– Man kan fråga sig vad som avses när det står att man följer finländsk lag om personalen vid Helsingfors stads konstmuseum flyttar till Guggenheim. Hallå! Vilken lag skulle man då följa? Och det vimlar av liknande dumheter. Rapporten definierar inte heller klart när det handlar om ett allmännyttigt samfund, när en privat stiftelse. Det är avgörande bland annat om man ska konkurrensutsätta olika upphandlingar.
I debatten om Guggenheim har ett av de vanligaste argumenten för en etablering i Helsingfors varit Bilbao. Man ger sken av att Bilbaos lyft beror på Guggenheims etablering.
Bilbao gav sig själv ett lyft
– Faktum är att den gamla industristaden Bilbao var mycket nedgången och led av hög arbetslöshet. Men man beslöt att satsa på en enorm förändring och byggde nytt vatten- och avloppssystem, ny flygplats, nya bostadskvarter, nytt kongresscentrum, ny tunnelbana som för övrigt skapades av den brittiske stjärnarkitekten Norman Foster, och gjorde många andra betydande investeringar i infrastrukturen.
– Guggenheim kom också in i bilden och fick plats i det ruffiga utslitna hamnområdet. Guggenheim blev som den yttre symbolen för det nya Bilbao men är ändå bara en del av många åtgärder. Så vitt jag kan se är Helsingfors inte i samma skick som Bilbao var.
Taipale ifrågasätter också valet av tomt.
– Hotellet på samma tomt stötte på enormt motstånd för att det skulle ha förvanskat ”det nationella landskapet”. Tror någon att Guggenheim, som har ett dyrbart varumärke att värna om, accepterar en anspråkslös byggnad?
– Om Guggenheim nödvändigtvis vill öppna i Helsingfors, kan man låta museet byggas, förstås på egen bekostnad, i Mellersta Böle. Där skulle museet vara som en vitaminspruta i ett landskap som ser ut att bli ganska trist. Det kallas för positiv diskriminering. I till exempel Holland placerade man ett nytt fotbollsstadion i eländigt slumområde för att ge det bättre status. Och Mellersta Böle är lätt att nå med tåg. Trafiken till Skatudden är redan nu problematisk.
– Eller så kan Guggenheim etablera sig i en befintlig byggnad, som man gjort i Berlin. Posthuset i Helsingfors står mer eller mindre tomt.
Taipale frågar också hur Helsing- fors stad ska bevaka sina och skattebetalarnas intressen i styrelsen för Guggenheim i Helsingfors. Enligt överborgmästare Jussi Pajunen tar Helsingfors fyra av sju styrelseplatser, och ordförandeskapet.
– Samtidigt utgår Helsingfors från att sponsorer ska lägga ut miljoner på Guggenheim. Det är svårt att tro att de största sponsorerna inte skulle kräva styrelseplats med insyn och inflytande. Och de är inte ute i skattebetalarnas ärenden.