För en jämställd skola
Malin Gustavsson är den enda i Svenskfinland med titeln jämställdhetskonsult. Trots att många upplever jämställdhetsarbetet som viktigt saknas ofta kunskapen om hur man ska skapa jämställdhet i praktiken. Nu får skolorna hjälp på traven.
Malin Gustavsson har glöd i blicken. Man hör på hennes sätt att diskutera jämställdhet att hon gjort det i många år. Trots att hon sedan länge varit en synlig person i jämställdhetsdebatten i Svenskfinland var det först under studieåren som hon blev feminist.
I dag är hon den enda i Svenskfinland med yrkestiteln jämställdhetsoch mångfaldskonsult. Hon är ändå noga med att påpeka att det finns många som jobbar för jämställdhetsfrågor utan att det är deras yrke.
– Det finns många lärare, journalister och författare som lyfter upp jämställdhetsfrågor. Jag upplever att de ”osynliga” konsulterna ökar och att jämställdhetsarbetet engagerar allt fler.
Varför inte duktiga pojkar?
Jämställdhetsdebatten fick fart redan på 1970-talet och har ett brett politiskt stöd. Hur jämställdhet ska åstadkommas i praktiken råder det däremot vitt skilda uppfattningar om, till exempel när det gäller skolan. Undersökning efter undersökning visar att flickor och pojkar bemöts och bedöms olika i skolan.
– Finland har alltid klarat sig bra i Pisaundersökningarna. Å andra sidan är skillnaden mellan hur flickor och pojkar klarar sig allra störst i Finland. Många länder vill kopiera den finska modellen, men tänker inte på att de då kanske kopierar ett annat strukturellt problem, säger Gustavsson.
I höstas utarbetade hon en handbok för jämställdhetsarbete för andra stadiets svenska utbildning för Utbildningsstyrelsen och Folkhälsans förbund. Nu har hon tillsammans med konsultföretaget Gaudiell producerat ett tvåspråkigt webbbaserat studiepaket, Jämställdhet i lärande, för daghem och skolor på uppdrag av delegationen för jämställdhetsärenden. Studiepaketet ska stödja pedagoger och andra intresserade att främja jämställdhet i arbetet med barn och unga. I skolvärlden känner många att något måste göras, säger Gustavsson, men man vet inte alltid vad och hur.
– Det talas ofta om att det finns för få manliga lärare, men jag köper inte det argumentet. Det handlar inte om kön utan om konstruktionerna kring könen. Jag menar, hur mycket ingår det i idén om att vara pojke att vara duktig i skolan? Uppfattningarna om kön begränsar oss.
I dag kräver jämställdhetslagen bara att läroinrättningar på andra stadiet ska ha en jämställdhetsplan. Regeringen har beslutat att det före 2015 kommer att bli obligatoriskt också för grundskolorna.
Ny syn på jämställdhet
Gustavsson säger att synen på, och därmed också metoderna för jämställdhetsarbetet just nu genomgår en stor förändring. Det beror både på att det skett ett generationsskifte i synen på kön och på att andra diskrimineringsgrunder än kön, såsom till exempel sexualitet, funktionali-
”Finland har alltid klarat sig bra i Pisaundersökningarna. Å andra sidan är skillnaden mellan hur flickor och pojkar klarar sig allra störst i Finland.” MALIN GUSTAVSSON Jämställdhetskonsult
tet och etnicitet, börjat ta plats i diskussionen på allvar.
– Normkritik betyder att man kritiskt granskar de oskrivna reglerna, stämningarna och strukturerna som begränsar eller utesluter människor. Det är ett sätt att komma åt de där attityderna som det så ofta pratas om men som är svåra att komma åt. Kvinnovetenskap handlar inte bara om kvinnor utan om maktförhållanden och normer överlag, säger Gustavsson.