Uppstickare kan dumpa vårdpriserna
En magnetbild av huvudet måste inte längre kosta skjortan. – Det finns mycket luft i avgifterna, säger radiologen Martti Kiuru, som startade ett lågprisbolag i hälsobranschen och skruvade ner taxorna.
Diagnostik blir allt viktigare, tror radiologen Martti Kiuru, vars företag Cityterveys för en dryg månad sedan överraskade genom att börja erbjuda jämförelsevis billiga magnetbilder i Tammerfors. Prislistan lovar att en magnetbild av huvudet inklusive specialistutlåtande går löst på 138 euro efter att Folkpensionsanstalten, FPA, ersatt en del av kostnaderna. Ingen av klinikerna med samma service i samma stad lovar samma tjänst för mindre än 585 euro. Kiurus forna arbetsgivare Terveystalo säljer tjänsten så att den kostar minst 600 euro för patienten.
– Priserna för magnetbilder är en fornleva. Vi har haft mer apparatur per invånare än andra länder, men undersökningarna har varit färre, säger Kiuru, vars tanke är att när all betungande byråkrati och alla extratjänster är avskalade går det att få större volym i verksamheten.
Kiuru är övertygad om att de potentiella patienterna finns.
– Som röntgenläkare anser jag ju att det inte finns friska människor, bara dåligt diagnostiserade. Utanför det akuta Kiuru vill bryta den cirkel som skapas när läkare är kostnadsmedvetna och undviker att skriva remisser till magnetundersökningar om miss- tanken om ett fynd inte är tillräckligt stark.
– Många blir oroliga för egen del när familjemedlemmar och vänner drabbas av stroke eller bröstcancer så det finns en marknad också bland dem som vill få en bekräftelse på att allt är okej. Dessutom finns ett nytt behov av radiologtjänster när hela befolkningen åldras. Med åldern kommer till exempel knäproblem som inte är akuta och som gör att patienten får finna sig i att köa till det offentliga. Då ökar trycket på privatvården. Så ökar volymen och lönsamheten.
Kiuru, som är före detta vd för Terveystalo, jämför de stora vårdföreta-
gens prissättning både med sin egen och med vad som gäller på annat håll i Europa.
– I Mellaneuropa betalar man 250– 300 euro för en magnetbild av huvudet. I Finland har vi saknat riktig konkurrens.
Kiurus tippning är att bland annat undersökningar av matsmältningssystemet kan bli en lönsam diagnostisk affär. Läkare på Cancerföreningarna har redan länge talat för att finländarnas tarmar borde massundersökas på samma sätt som man erbjuder regelbundna mammografier.
– En sådan undersökning skulle många hellre låta göra på en specialklinik än på ett sjukhus där man inte riktigt har vanan inne på grund av låg patientvolym, säger Kiuru, som planerar utvidga sin egen verksamhet redan i år. Försäkringsbolagen räknar Kiuru är ett exempel på hur privatmarknaden kan nischa sig och tän-
”Som röntgenläkare anser jag ju att det inte finns friska människor, bara dåligt diagnostiserade.” Radiolog och företagare
ka nytt när hela landets vårdsystem ritas om.
Forskningschef Timo T. Seppälä på enheten för hälso- och socialekonomi vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, tror också att de privata vårdföretagen fortfarande kommer att finnas på marknaden om några år.
– När det gäller vårdföretagen är förändringarna sällan snabba och spektakulära, snarare smygande, säger han.
Seppälä påpekar att ingen ännu vet exakt vad reformen kommer att ge eftersom besluten om finansieringen inte är fattade.
– Det kommer att finnas efterfrågan på privata tjänster, oberoende av hur staten kommer att ersätta kostnader, också om allt statligt stöd skulle försvinna. Då ändras förstås kundgruppen så att den består av dem som har det bättre ställt.
Här lyfter Seppälä fram försäkringsbolagen. Deras roll på markna- den har debatterats aktivt på senare tid, speciellt när försäkringsbolagen, som hört till de privata vårdbolagens stora kunder, börjat se över ekonomin på nya sätt. Till exempel Pohjola valde att grunda ett helt eget sjukhus dit man styr sina försäkringskunder för undersökningar och operationer.
Telefonråd På försäkringsbolaget Lokal-Tapiola finns inga planer på ett eget sjukhus, men bolaget äger ungefär en tiondel av både vårdföretaget Pihlajalinna Dextra och av Diacor.
– Vi styr inte självklart våra kunder till just de företagen, men vi har noga tagit reda på vilka företag som sköter vård och rehabilitering effektivt och bra. Vi vill samarbeta med bra vårdföretag nära våra kunder. Det är i vårt intresse att våra försäkringstagare blir friska och kan gå på jobb igen så snabbt som möjligt, säger direktör Veli-Matti Qvintus på Lokal-Tapiola.
Qvintus var med om att skapa Pohjolas sjukhus Omasairaala (specialiserat på ortopedi), men säger att Lokal-Tapiola nu väljer att flytta blicken till ett tidigare skede i kundrelationen. Därför utvidgas den helt nya telefontjänsten Terveyshelppi (Hälsohjälpen). Telefontjänsten, där sjukskötare och närvårdare ger försäkringskunderna råd och bokar läkartid vid behov samtidigt som någon kan svara på hur ersättningarna fungerar, har testats i en del av landet under våren, men ska vara tillgänglig för bolagets kunder i hela Finland inom november.
– Tanken är att ju snabbare man får hjälp, desto billigare blir det också för oss, säger Qvintus.
Han säger att telefontjänsten är en form av hälsoservice, men att satsningar på att förebygga kundernas hälsa är på väg. Ju färre sjuka, desto lägre kostnader för bolagen.