Denis Strandell betonar öppenhet
Ett gott ledarskap påverkar hela organisationen, säger Denis Strandell. Som stadsdirektör skulle han skapa fler forum där invånarna kan påverka sin omgivning.
För många Kyrkslättbor är Denis Strandell ett känt namn. Det är nu tredje perioden som Långviksbon är kommunfullmäktigeledamot. Det samhälleliga engagemanget är mycket riktigt en av de saker han lyfter fram i egenskap av sökande till tjänsten som stadsdirektör i Raseborg. Erfarenheterna har gett honom en djup insikt i kommunalförvaltningen, säger han.
De tyngsta meriterna för posten härrör sig ändå från arbetslivet. Denis Strandell har jobbat i 30 års tid inom finansbranschen och har därmed anammat ett tänk där det ekonomiska hela tiden finns i bakgrunden.
– Jag kan tala näringslivets språk. Jag förstår problemen och kan relatera till dem.
Strandell säger att han ändå inte är en ”siffernisse”.
– Mitt jobb har ofta handlat om kunder och kundförhållanden.
Strandell har arbetat 29 år som chef och han säger att han står för ett öppet sätt att leda.
– Ledarskap är en röd tråd i min karriär, och kontakten med människor. Vilka tre uppgifter ser du som dina viktigaste som stadsdirektör? – Det viktiga är att leda verksamheten. Här drar jag paralleller mellan en vd och en stadsdirektör. Direktören ser till att beslut verkställs och att apparaten uppfyller de mål som ställts upp. Stadsdirektören samverkar med en massa olika intressenter. Här vill jag också se ett mera kundorienterat grepp. Kommunen har inget egenvärde, utan bara ett värde för sina invånare.
Strandell sammanfattar utmaningarna med ordet ekonomi. Vilka är de största problemen i Raseborg och hur kan de lösas? – Allt är mer eller mindre beroende av finanserna. Tittar man på årets budget ser det någorlunda hyfsat ut. Hålls ekonomin sund ger det möjligheter till allt annat.
Strandell säger att de arbetstillfällen som går förlorade inom den tunga industrin inte kommer tillbaka. I stället måste jobb skapas inom andra branscher. Samtidigt ser han möjligheter i att huvudstadsregionen växer.
– Raseborg ligger inte på ett oöverkomligt pendlingsavstånd.
Allmänt tampas Raseborg med samma megatrender som påverkar hela landet, säger Strandell. Hit hör framför allt en negativ demografisk utveckling, som innebär att allt färre ska försörja allt fler.
Strandell anser att kommunerna i Västnyland måste börja samarbe- ta mera och det gäller inom många områden.
Vilka är Raseborgs tre främsta trumfkort?
– Raseborg är en kustkommun som erbjuder ett naturnära boende i en stressfri miljö.
– Närheten till metropolen har en inverkan på omgivningen. Ringarna runt metropolen blir större.
– Raseborg som rätt svensksprå- kig ort har en attraktionskraft i sig självt. Jag tror att finlandssvenska familjer tänker på sådana saker.
En färsk undersökning visade att Raseborg befinner sig i bottenligan när det gäller hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen. Siilinjärvi ligger däremot i täten. Det är också Siilinjärvi som Strandell nämner då han får frågan om det finns någon kommun som Rase- borg kunde lära sig något av.
– Då någon lyckas med något så ska man sprida det.
Ett av målen Strandell skulle ha som stadsdirektör är att få upp Raseborg till toppen av listan över kommuner med nöjda invånare. Bland annat skulle han jobba för en större öppenhet när det gäller besluten. Han nämner planläggningsfrågorna som ett exempel.
– Samverkan och demokratin kunde stiga in i ett tidigare skede än vad lagen säger. Det vinner alla på. Man får mindre klagomål då invånarna är engagerade från första början. Hurudant ska förhållandet mellan högsta ledningen och beslutsfattare vara? – Om det inte är gott, har man ett enormt problem. Man måste skapa en gemensam syn på vart kommunen är på väg. Fungerar inte den här saken är det svårt att få en positiv utveckling till stånd.
Denis Strandell talar och skriver flytande svenska, finska och engelska och behärskar därtill tyska och franska.