Bonden betalar för vår mjölk
Det ryska importstoppet i kombination med förändrade stödformer gör att många mjölkbönder ligger illa till. I början av mars ska ansvariga ministern föra diskussioner med berörda parter för att hitta en lösning på krisen.
Mjölkbönderna ska inte betala för EU:s utrikespolitik, utan inkomstbortfallet borde kompenseras bättre. Samtidigt är det inte speciellt realistiskt att vänta sig mer pengar och snabba lösningar är inte lätta att hitta. Johan Åberg tf verksamhetsledare vid Svenska lantbruksproducenters centralförbund
På Ingåbonden Kristian Westerholms gård bor sjuttio mjölkkor. I fjol hade mjölklitern ett medelpris på 47 cent per liter, i februari i år får han 38 cent för en liter mjölk. På årsbasis betyder det här ett bortfall på 60 000 euro.
– Förstås är jag orolig, men som företagare måste man också vara förberedd på att det går upp och ner, säger Westerholm.
Det är flera faktorer som gör att många mjölkbönder snart kan vara i trångmål. Den största faktorn är det ryska importstoppet. Samtidigt har EU-stödet för södra Finland förändrats så att bönderna får ett stöd i efterskott som räknas på antalet mjölkkor. Tidigare kom stödet varje månad och räknades på varje liter mjölk som gården producerar.
– Krisen är allvarlig. Förändringarna i stödsystemen för södra Finland kan betyda om inte en kassakris, så åtminstone att betalningsförmågan sjunker, säger Johan Åberg, tf verksamhetsledare vid Svenska lantbruksproducenters centralförbund.
Enligt Åberg betyder prissänkningen på nationell nivå ett bortfall på ungefär 200 miljoner euro.
– Många gårdar kommer att göra nollresultat.
Bönderna betalar
Mjölkbönderna har fått en del kompensation för det ryska importstoppet.
– Mjölkbönderna ska inte betala för EU:s utrikespolitik, utan inkomstbortfallet borde kompenseras bättre. Samtidigt är det inte speciellt realistiskt att vänta sig mer pengar och snabba lösningar är inte lätta att hitta, säger Åberg.
För Kristian Westerholm betyder kompensationerna i praktiken att han har fått 10 cent per mjölkliter för december månads försäljning och kommer att få 1,45 cent per liter till för perioden september-december. Han tror inte heller att mer pengar är att vänta.
– I det här ekonomiska läget verkar det vara en seger att kunna bibehålla status quo.
Skattelättnader tillbaka?
I Sverige gick socialdemokratiska landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ut med att man kunde tänka sig en förlängd period av lägre dieselskatt för jordbrukare. Enligt tidigare beslut ska skatten höjas stegvis. En liknande åtgärd i Finland skulle vara att återföra skattelättnaden på bränsle till den tidigare nivån. Från och med i fjol halverades skatteåterbäringen.
Det här är en åtgärd som både Johan Åberg och ordföranden för riksdagens jord- och skogsbruksutskott Jari Leppä (C), mjölkbonde också han, lyfter upp som en snabb åtgärd.
– Absolut skulle det hjälpa. Det är en rättvis åtgärd, eftersom det inte är ett allmänt stöd utan förutsätter produktion, säger Leppä.
Kristian Westerholm har också funderat på att det kunde vara en konkret åtgärd.
– Visst skulle det hjälpa. Det är en rättvis stödform eftersom man förbrukar mer bränsle ju mer man producerar.
Några jättestora summor är det ändå inte frågan om: i fjol var om-
sättningen för Westerholms gård 300 000 euro och skatteåterbäringen 3000 euro.
Bollen till bankerna
I början av mars ska berörda parter samlas under ledning av jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo (Saml) för att diskutera läget. Med finns då bland annat representanter för lantbruksorganisationer, handeln, banker, och finansministeriet. Ansvariga ministern vill inte i det här skedet ta ställning för eller emot en enskild åtgärd, utan avvaktar tills man har diskuterat läget och kommit fram till en lista på åtgärder.
– I det här läget är det viktigt att man väljer den effektivaste åtgärden.
I det här skedet vill Orpo ändå kasta bollen till bankerna.
– Flera banker har gått ut med att privatpersoner som skött sin ekonomi bra kan få amorteringsfritt. Jag hoppas att bankerna också hjälper gårdarna. Jag hoppas att det i en så här djup kris skulle finnas förståelse.
Kristian Westerholm är speciellt orolig för de nya gårdar som har byggts på senare år. Det kan bli en mardrömssituation om man byggt nytt och inte ens hunnit få gården full med djur när mjölkpriset rasar.
– Jag hoppas att bankernas erbjudande skulle sträcka sig också till företagare i nöd, så att man kunde få amorteringsuppskov redan i år.
Jord- och skogsbruksministern förutsätter också fler åtgärder av EU och kommer bland annat att träffa jordbrukskommissionär Phil Hogan i medlet av mars.
Det har förekommit en hel del diskussion kring om det var rätt att satsa så stort på Ryssland och bli såpass beroende av den ryska marknaden. Kristian Westerholm tycker ändå att det är onödigt att vara efterklok.
– Den ryska marknaden är stor och nära, så det är naturligt att man försöker utnyttja den. Säkert var det helt rätt beslut att satsa på Ryssland.