”Städerna borde vara lite oroliga”

Helsingfors och hela huvudstadsregionen växer så det knakar, och då det nya regeringsprogrammet ska skrivas vill landets stora städer också ha ett ord med i laget. – De borde kanske vara lite oroliga. Kommer den blivande regeringen att låta städerna forts

Lagom inför regeringsförhandlingarna har landets sex största städer – Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg – kastat ned några egna mål för det kommande regeringsprogrammet. Städerna vill i likhet med partierna i den kommande regeringen minska på kommunernas uppgifter, utnyttja digitaliseringen bättre och utveckla uppföljning och utvärdering. Knappast något kontroversiellt i det.

Aningen mer konkret vill de bland annat minska på välfärdsklyftorna mellan invånare och områden, effektivera integrationen och språkutbildningen, avreglera yrkesutbildningen, ta över hela ansvaret – och resurserna – för att sköta sysselsättningen och fördjupa samarbetet mellan stad och stat kring tillväxt, markanvändning, boende och trafik.

Och framför allt vill de påpeka att de stora städerna är tillväxtmotorer som hela landet drar nytta av och att de därför ska få vara med och besluta.

Mari Vaattovaara, professor i stadsgeografi vid Helsingfors universitet, är inte särskilt imponerad. Med en Centerledd regering och Sannfinländarna som ett relativt oskrivet kort kunde det finnas orsak till större oro.

– Målen är väldigt allmänna. Jag hade önskat att stadsdirektörerna hade borrat sig djupare ned i fenomenet med växande städer. Faran är att den nya regeringen inte vill låta städerna växa. Men att de gör det är lite som en naturkraft, den går inte att stoppa.

Alla kommer inte att flytta till Helsingfors eller de andra stora städerna, men en del kommer definitivt att göra det, säger Vaattovaara.

– Men det är inget nollsummespel. Vissa fenomen möjliggörs bara genom att man låter städerna växa. Många saker behöver en tillräcklig volym för att födas, till exempel internationella projekt, investeringar och innovationer. Dem drar alla nytta av. Jag hoppas verkligen att man inte försöker sätta käppar i hjulen.

Många av städernas utmaningar är också nationella utmaningar, som städerna har sin variant av – till ex- empel sådana som hänger ihop med segregering eller invandring och integration. Kommer den nya regeringen med den aviserade basen och Sannfinländarnas njugga inställning att bry sig om att förbättra till exempel integrationsutbildningen, som städerna önskar? – Det är bara att hoppas att man förhåller sig till frågor med det allvar som de kräver. Vi har inte råd att inte göra det, invandringen och internationaliseringen är oundviklig. Även om det här är en fråga där det största ansvaret landar på de stora städerna så är invandringen verklighet i alla finländska kommuner.

Vaattovaara irriterar sig över att städerna ägnar sig åt strukturella övningar i stället för att prata om innehåll.

– Den förra regeringen satte alldeles för mycket krut på att grunna på till exempel kommunstrukturen. Det är innehållet som är det viktiga. Jag hoppas verkligen att tematiska helheter lyfts upp så att vi kan diskutera innehåll. Om till exempel kommunerna i huvudstadsregionen slås ihop eller inte gör precis detsamma, poängen är innehållet, vad man gör.