Religionsvetaren Matti Rautaniemi spräcker yogamyter under helgens yogafestival i Kabelfabriken i Helsingfors.
Varifrån kommer yogan egentligen? Religionsvetaren Matti Rautaniemi hittade ingen överskådlig bok om yogans historia, så han skrev en egen. I helgen föreläser han på yogafestivalen i Kabelfabriken.
Googla ”yoga” och skärmen fylls av bilder på smala kvinnogestalter i olika asanas eller yogaställningar (ofta i solnedgång eller luftiga miljöer). Det här är sinnebilden för yoga, men Matti Rautaniemi vill hellre att vi kallar den för postmodern yoga.
– Postmodern yoga härstammar från den västerländska idén om att människan har en skyldighet att vårda sitt psykofysiska välbefinnande. Att ”må bra” är också en statusmarkör och under 2000-talet har den postmoderna yogan blivit en symbol för detta välbefinnande. Men den har ganska litet med den indiska yogatraditionen att göra. Den traditionella yogan är främst en religionsfilosofisk världssyn, medan den postmoderna yogan är ett kommersiellt träningsfenomen. Man utvecklar ständigt varumärken av nya yogaformer för olika målgrupper, och säl- jer en rad prylar och hjälpmedel för yogautövandet, säger han.
Det gör däremot inte den postmoderna yogan ”sämre” än någon annan form, påpekar han.
– En central del i yogafilosofin är ju att utövaren själv skapar värdet i sina övningar. Det finns ingen ”rätt” eller ”äkta” lära. Däremot hänvisar många lärare svepande till texten Yogasutra, som har ganska tydliga riktlinjer.
Rautaniemi gav i fjol ut boken Erakkomajoista kuntosaleille (ung. Från eremitens grotta till gymmet) där han beskriver milstolparna i yogans historia. Boken fick sin start när Rautaniemi studerade religionsvetenskaper. Han blev intresserad av buddhism, hinduism och ockultism, och hittade på den vägen in i flera olika yogasalar.
– Det fanns något motsägelsefullt mellan yogalektionernas lärdomar och den litteratur jag hade läst. Någonstans hade yogan brutit sig loss ur de religiösa texterna och blivit något annat. Men när? Jag hade svårt att hitta oberoende och objektiva texter om yoga.
Rautaniemi grävde ner sig i den engelskspråkiga forskningslitteraturen och kom fram till att man kan dela upp yogans världserövring i fyra olika skeden. Det man i dag kallar för yoga föddes i Indien när den vediska religionen mötte asketernas magiska idéer. Det uppstod en tanke om att man kunde rena sig från tidigare synder och slutligen slippa återfödas genom att kontrollera sinnets impulser och leva asketiskt. Yogan fokuserade mest på andliga övningar och eftersom den inte byggde på någon bok eller lära utvecklades den i en mängd olika riktningar. Den dramatiska förändringen skedde på 1800-talet, när yogan övergick från att vara en religiös och filosofisk livsåskådning till att också bli ett slags gymnastikform – inspirerad av väst.
– När britterna koloniserade Indien började man forska i det som britterna kallade för hinduismen. Man ville göra hinduismen till en
världsreligion, och till exempel Swami Vivekananda reste på 1800-talet till Amerika för att sprida hinduismens läror. Samtidigt började de hinduiska nationalisterna utveckla en indisk träningsform med den västerländska gymnastiken som förebild. Man tog inspiration av de religiösa asketernas övningar, som dittills snarast haft en biroll i den andliga utvecklingen.
Den nya gymnastikformen togs emot med förtjusning i Europa och Amerika, som på 1800-talet upplevde en våg av orientalism. Men yo- gans verkliga genombrott kom med kändisarna. På 1930-talet reste till exempel den lettiska kvinnan Eugenie Peterson till Indien, och återvände på 40-talet till Hollywood där hon under det nya namnet Indra Devi gjorde sig känd som kändisarnas yogainstruktör.
– Det må låta banalt men några av de viktigaste nyckelpersonerna för yogans genomslagskraft har varit kändisar, skådespelare och musiker, allt från Beatles legendariska Indienresa på 60-talet till Madonna som på 90-talet meddelade att hon tränar astangayoga och fick efterfrågan att explodera, säger Rautaniemi.
Yogans utveckling har heller inte stagnerat, snarare tvärtom.
– En orsak är att många av de tidigare auktoriteterna och guruerna har dött. Det ger ännu större plats för yogan att utvecklas.
Han själv tränar också yoga, emellanåt intensivt och ibland bara sporadiskt.
– Jag har utövat olika former av yoga under tio års tid. För mig är meditationen viktigast, men jag använder också asanas ibland.
Det må låta banalt men några av de viktigaste nyckelpersonerna för yogans genomslagskraft har varit kändisar, skådespelare och musiker. Matti Rautaniemi Religionsvetare