Polisen höll tyst om böter och nedlagda fall
Först efter påtryckningar från medier talar polisen ut om att utredningar om sexuella trakasserier på nyårsnatten har lagts ner. I all tysthet har polisen även infört nya snabböter för trakasserier, som kan skrivas ut på plats.
– Det har väckts en diskussion om huruvida medierna bör förhålla sig källkritiskt till polisens uppgifter, på samma sätt som man är kritisk till företag och politiska partier.
Det säger Elina Grundström, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, efter polisens rapportering kring händelserna under nyårsnatten i Helsingfors.
I januari rapporterade polisen aktivt om de sexuella trakasserierna, men informationen om att nästan alla utredningar lagts ner presenterades först i går, efter att många medier började ställa frågor. Samtidigt meddelar polisen att den sedan några veckor tillbaka kan skriva ut böter för sexuella trakasserier, en ny praxis som man inte heller tidigare informerat allmänheten om. ●
Det som kom att kallas för ”nyårsnattens händelser” i centrum av Helsingfors har blivit en allt märkligare historia. Under årets första dag meddelade polisen att nyårsfirandet förlöpt ovanligt lugnt, men en vecka senare startade en intensiv rapportering om utbredda sex- uella trakasserier. I onsdags avslöjade Yle att alla utom en av nyårsnattens utredningar har lagts ner eftersom de målsägande inte har några straffanspråk och gärningsmännen är okända.
Efter Yles avslöjande försökte flera medier reda ut varför polisen
inte självmant har informerat om de nedlagda utredningarna. Helsingforspolisen ägnade trots allt en fjärdedel av sin offentliga rapportering under januari månad åt nyårsnattens händelser (se faktarutan). Därtill sammankallade man till presskonferens och utarbetade en rapport, där man pekade ut ”etniska nyårsfirare”, ”irakier”, ”asylsökande” och ”grupper av utländska män” som nyckelpersoner.
I går på eftermiddagen släppte Helsingforspolisen ett meddelande, efter att många medier hörde av sig med frågor. I meddelandet framgår det att sammanlagt 19 brott ledde till polisutredning på nyårsnatten: en våldtäkt, ett våldtäktsförsök och 16 fall av sexuella trakasserier. Det enda fall som fortfarande utreds är en misstänkt våldtäkt som skedde i en privat bostad.
I meddelandet framgår det också att många av de som anmälde trakasserier inte hade några straffanspråk, utan bara ville föra informationen till polisens kännedom.
– Det väcker frågan om sexuella trakasserier borde lyda under allmänt åtal, på samma sätt som familjevåld. Så länge en brottsrubricering kräver enskilt åtal måste det finnas en målsägande med ett straffanspråk för att polisen ska kunna gå vidare med utredningen, säger Helsingforspolisens chef Lasse Aapio.
Aapio säger också att polisen se dan några veckor tillbaka uppmanar patrullerande poliser att genast skriva ut böter om de stöter på sexuella trakasserier.
– Vi har försökt hitta en snabb lösning på problemet. Tröskeln att anmäla sexuella trakasserier är hög, och kan möjligtvis sänkas genom att polisen ingriper omedelbart. Dessutom gör böterna det lättare att identifiera och gripa gärningsmän, vilket försvåras om polisanmälningen skjuts upp. En polis som skriver ut böter kan samtidigt uppmana offret att göra en anmälan. Behöver polisen inga särskilda tillstånd för att införa nya böter? Och under vilken brottsrubricering skrivs böterna ut? – Polisen behöver bara den målsägandes godkännande om att det handlar om trakasserier. Brottsrubriceringen är trakasserier. Hur kan en polis vara säker på att det faktiskt är frågan om sexuella trakasserier? – Det är ofta klart fall. I vissa fall har allmänheten eller till exempel en bussförare gripit in och larmat polisen till platsen.
Aapio kan inte svara på hur många trakasseriböter som hittills skrivits ut eller om de lett till polisanmälningar.
Balanserat, tycker Aapio
Gårdagens polismeddelande kommenterar inte polisens kommunika
tionsstrategi, och talar inte heller direkt om att utredningarna lagts ner. Varför dröjde informationen om nedlagda utredningarna så länge, och varför kommer den ut först efter påtryckning från medierna? – Vi informerar när det finns relevant information. Att utredningar läggs ner betyder inte att brott inte har skett, och det kan kännas väldigt jobbigt för målsägande att höra att man inte längre aktivt undersöker deras fall.
Enligt Aapio har polisens information inte varit obalanserad. Den följer också polisens kommunikationsföreskrifter som bland annat förbinder polisen till opartisk och verklighetstrogen informationsspridning.
Aapio anser inte heller att man på ett osakligt sätt pekar ut utlänningar i polisrapporten från den 19 januari där man bland annat talar om att ”över ettusen irakiska asylsökande” samlades i centrum.
– Men det är kanske befogat att fråga sig hur polisen kan vara säker att männen i stationstunneln var just irakier och asylsökande, och det finns kanske skäl att fundera på ordvalen. I vanliga fall hanterar vi information om etnicitet med försiktighet. Var någonting annorlunda denna gång?
– I alla de trakasserifall som kom till polisens kännedom pekade målsä gande ut en utlänning som gärningsman. Vi lever i en ny verklighet med många asylsökande och nya brottsfenomen. En stor del asylsökande greps också under nyårsnatten på grund av störande beteende.
Enligt polisrapporten från den 19 januari grep polisen 101 personer som störde ordningen under nyårsnatten, både på offentliga platser och på flyktingförläggningar. 23 av de gripna var asylsökande. Vad var det som hände under årets första vecka? Först rapporterade polisen om en ovanligt lugn nyårsnatt och en vecka senare var det tal om omfattande trakasserier. – En kort tid efter nyårsnatten började vi få in tips om trakasserier från bland annat säkerhetsvakter. Också händelserna i Köln påverkade rapporteringen. Enligt de uppgifter vi fick från tipsare hade liknande trakasserier upptäckts i Helsingfors, och det var viktigt att få ut informationen för att eventuella offer skulle göra polisanmälning.
I gårdagens meddelande har polisen städat språkbruket och man talar inte längre svepande om ”irakier” eller ”etniska nyårsfirare”. I stället formulerar sig polisen med meningar som att ”målsägande beskriver gärningsmannen som en utlänning”.