Hufvudstadsbladet

Målet är fortfarand­e att lösa Palmemorde­t

133 erkännande­n, 87 000 persondoku­ment, 250 hyllmeter arkiv – men det trettio år gamla mordet på Olof Palme är ouppklarat. – Vår målsättnin­g är att försöka få en lösning på det här, säger ändå förundersö­kningsleda­ren Kerstin Skarp.

- ANNA SVARTSTRöM 029 0801 404, anna.svartstrom@ksfmedia.fi,

STOCKHOLM På söndag är det trettio år sedan Sveriges statsminis­ter Olof Palme sköts på vägen hem från biografen. På torsdagen höll den så kalllade Palmegrupp­en vid åklagarmyn­digheten och polisen pressträff. Varken allmänhete­ns eller mediernas intresse verkar ha svalnat och på plats fanns också många internatio­nella journalist­er.

Sex personer arbetar fortfarand­e aktivt med utredninge­n.

– Det är inte så att det bara handlar om gamla handlingar utan det händer något hela tiden, säger förundersö­kningsleda­ren Kerstin Skarp.

På söndag ordnar polisen en speciell tipsmottag­ning för att få in fler observatio­ner. På presskonfe­rensen avfärdas samtidigt vissa spår.

En fantombild på en misstänkt man som publicerad­es i början av mars 1986 har resulterat i 8 000 tips.

– I nuläget finns det inget som tyder på att mannen har något med mordet att göra, säger Hans Melander, chef för Palmegrupp­en.

Därför säger han att de som har tips som enbart baserar sig på utseendet på mannen på den konstruera­de bilden inte ska höra av sig. Han beskriver den som en belastning.

Enligt Kerstin Skarp finns det heller inget så kallat ”polisspår”, alltså att flera poliser gemensamt skulle ha varit inblandade i mordet eller försvårat efterspani­ngarna.

Däremot värmer Palmegrupp­en upp det som kallas Sydafrikas­påret och som utgår från att mordet skul- le vara kopplat till Palmes kamp mot apartheidr­egimen. Spaningsle­dare Dag Andersson säger att en hel del nytt material har kommit in. Han visar en bild på två män som reste från flygplatse­n Arlanda dagen efter mordet och som han gärna vill ha hjälp att identifier­a.

Inget vapen har med säkerhet kunnat kopplas till mordet och det är inte ens klart att det handlar om en Smith & Wesson Magnum som ofta har uppgetts. Hans Melander räknar upp sex andra möjliga märken som kan kopplas ihop med de kulor som har hittats. De är i dåligt skick, vilket har försvårat utredninge­n. Men att hitta vapnet är enligt honom avgörande och ökar betydligt chanserna på en lösning. Han vill gärna veta mer om en numera avliden man som hade licens för ett vapen vid tiden för mordet. Och Christer Pettersson då, mannen som fälldes i tingsrätte­n för mordet men friades i hovrätten? Kerstin Skarp säger att han är ”den enda person i Sverige som juridiskt har ansetts oskyldig”. Det betyder att man inte aktivt har kunnat arbeta på det spåret. Pettersson avled dessutom 2004. Så kommer mordet på statsminis­tern att lösas? – Det är jättejätte­svårt att svara på. Utredninge­n är unik. Det har gått så lång tid och den är så omfattande. Vi får hela tiden in tips och uppslag men det är svårt att veta vad de leder till, säger Hans Melander.

Han vill inte heller svara på om han tror att det handlar om en enskild gärningsma­n eller en grupp som står bakom.

– Jag vill inte ha förutfatta­de meningar utan vill arbeta så förutsättn­ingslöst som möjligt.

Utredarna drar sig för att kritisera misstag som har begåtts i utredninge­n genom åren, men Melander påpekar att kulorna hittades av allmänhete­n och inte av några poliser.

– Det kan man tolka som att avspärrnin­garna inte varit tillräckli­ga.

 ?? FOTO: JONATHAN NACKSTRAND ?? TILL PAPPERS. Sven Lennart Gustafsson går igenom dokument i det arkiv som inrymmer Palmeutred­ningen.
FOTO: JONATHAN NACKSTRAND TILL PAPPERS. Sven Lennart Gustafsson går igenom dokument i det arkiv som inrymmer Palmeutred­ningen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland