Vapenvilan skör i Syrien
Många frågor är öppna kring avtalet om ett eldupphör i Syrien
Ett stopp på fientligheterna i Syrien är ett steg framåt, men forskarna ställer sig pessimistiskt till att det skulle vara en verklig vändpunkt i det snart fem år långa inbördeskriget.
– Det här är ingen vändpunkt, men eventuellt ett första steg mot förhandlingar, mot en fred som så många som möjligt kan acceptera, säger forskningsofficer Antti Paronen på Försvarshögskolan.
Avtalet om en vapenvila – som ändå utesluter Islamiska staten och andra terrororganisationer som alNusra-fronten – stöttas av stormakterna USA och Ryssland trots att de står på motsatta sidor i konflikten. Det är hoppfullt, säger äldre forskare Ilkka Uusitalo på CMI.
– Det som ger en gnutta hopp är att Ryssland och USA har jobbat för det här tillsammans och att de kan pressa parterna mot en politisk lösning, säger Uusitalo. ●
Antalet personer som lever i områden under belägring uppgår enligt hjälporganisationen Läkare utan gränser till över två miljoner – det är människor som inte på länge har nåtts av humanitär hjälp eller medicinsk vård.
Själva vapenvilan
1 USA och Ryssland meddelade i måndags att de tillsammans med de syriska parterna nått ett avtal om en vapenvila som inleds vid midnatt lördagen den 27 februari. Det är de mer moderata parterna som deltar. Terrorklassificerade extremistgrupper som Islamiska staten och al-Nusra-fronten är inte en del av uppgörelsen och lufträderna mot dem fortsätter.
USA och Ryssland ska i en gemensam grupp avgöra var gränserna för vapenvilan går. Det väntas bli problem bland annat i nordväst där al-Nusra-krigarna är blandade med rebeller och civilpersoner.
Vapenvilan innebär att alla väpnade angrepp upphör och att parterna ger fri lejd åt humanitära transporter.
De största hindren
2
• Att våldet inte upphör. President Bashar al-Assad är inte känd för att hålla sitt ord och fortsätter han bomba oppositionen så fortsätter även den att strida.
• Att lufträderna mot inte bara Islamiska staten utan också al-Nusrafronten fortsätter. Fronten strider ställvis tillsammans med oppositionen eller har blandat sig med befolkningen. En bomb på fel ställe kan leda till att hela krutdurken exploderar igen.
• Frågan om vilka grupper som utgör terroristgrupper och alltså är legitima mål är också omstridd.
• Det största hindret är bristen på en verklig vilja till fred. Alla parter är fortfarande mer upptagna av att försöka besegra sina respektive fiender än av att få till stånd en varaktig fred.
Den humanitära hjälpen
3
En orsak till att man jobbat för att få igenom vapenvilan är för att den humanitära hjälpen ska kunna nå fram. Det finns uppskattningsvis 13,5 miljoner konfliktdrabbade syrier som behöver hjälp inom landet. 7,6 miljoner av dem har tvingats lämna sina hem.
Mat, mediciner, sanitetsartiklar samt filtar och tält hör till de största behoven.
Antalet personer som lever i områden under belägring uppgår enligt hjälporganisationen Läkare utan gränser till över två miljoner – det är människor som inte på länge har nåtts av humanitär hjälp eller medicinsk vård.
Den 17 februari nådde hjälpkon- vojer med 115 långtradare lastade med främst mat och medicin fram till 5 belägrade städer som i månader tvingats klara sig utan hjälp.
Krigets parter
4
Att få överblick över parterna som strider i Syrien och mot vem de strider är en nästan övermäktig uppgift. Det som började som ett inbördeskrig mellan oppositionen och Bashar al-Assads brutala regim har blivit ett virrvarr där en splittrad opposition har svårt att avancera, där de kurdiska styrkorna har sin egen agenda med självständighet som det slutgiltiga målet och där brutala Islamiska staten med alla medel försöker få till stånd sitt kalifat med strikta sharialagar.
Omvärlden har också blandat sig i. Rysslands inblandning under det senaste halvåret har stöttat upp den nederlagstippade Assadregimen och gjort Ryssland till en beaktansvärd aktör i Mellanöstern. Den USA-ledda internationella koalitionen bekämpar främst Islamiska staten både i Syrien och i Irak. Iran, libanesiska Hizbollah, Israel och Turkiet har också sina slevar med i den våldsamma soppan.
Rysslands roll
5
Sedan Ryssland inledde sina lufträder i slutet av september har Assadregimens ställning klart förbättrats. Kontrollen över huvudstaden Damaskus har ökat, samtidigt som markoffensiver på andra håll också gått regeringstruppernas väg. Speciellt Aleppo är viktigt för regeringen eftersom kontroll över Aleppo innebär att man kunde skära av rebellernas viktigaste försörjningsrutt. Striderna om Aleppo har lett till massflykt av civila som hamnat mitt inne i kriget.
Ryssland har fått hård kritik internationellt för att bombningarna inte bara riktats mot Islamiska staten utan också mot rebeller som stöds av till exempel USA och att också civila mål som sjukhus och skolor har drabbats.
Samtidigt har Ryssland klart stärkt sin profil som aktör i Mellanöstern.