”Böterna är en propagandagest”
Polisen Efter nyårsnatten fick polisen nya anvisningar om att skriva ut böter för sexuellt antastande. – Böterna passar inte brottets natur, anser straffrättsexperten Dan Frände.
En uppvisning av muskler, som knappast kommer att ha några praktiska följder. Det kallar professorn i straff- och processrätt Dan Frände de nya polisdirektiven som uppmanar poliser att skriva ut böter för sexuellt antastande.
I teorin har polisen haft denna möjlighet ända sedan sexuellt antastande fogades till sexualbrottslagen 2014.
– Eftersom straffet är högst sex månaders fängelse kan polisen skriva ut böter på platsen. När det gäller brott där det högsta straffet är mer än sex månaders fängelse, kan en polis inte skriva ut böter. Då måste fallet utredas, säger överkommissarie Jere Roimu vid Helsingforspolisen.
Orsaken till att man först nu uppmanar till böter trots att möjligheten har funnits i två år är enligt Roimu den samhällsdiskussion som uppstått efter ”nyårsnattens händelser”. Händelserna har hittills inte lett till en enda dom och alla utom en av de 19 utredningarna har lagts ner. Roimu säger ändå att det handlar om ett nytt fenomen.
– Fram tills i vinter var sexuellt antastande mycket sällsynt, även om det förekom ibland. Samhällsdiskussionen som blossade upp efter nyåret gjorde också att medvetenheten har ökat. Många målsägande reagerar numera lättare på antastande och känner till brottsrubriceringen. Det är viktigt att också polisen signalerar att man ser allvarligt på brottet. Hur många böter har hittills skrivits ut för sexuellt antastande? – Jag känner inte till några fall, men det här är ett sätt att förbereda sig för framtiden. Polisen oroar sig för att problemen förstärks under vå-
ren och sommaren när folk börjar gå mer lättklädda. Vi vill därför vara förberedda med alla de medel som står till buds.
Dan Frände, professor i straffoch processrätt vid Helsingfors universitet, ger inte mycket för polisens nya anvisningar.
– Jag har ingen som helst tro på att polisen kommer att skriva ut böter till en enda gärningsman. Det räcker i princip med att gärnings- mannen motsätter sig böterna, för att det ska bli en normal rättegång. Om jag var jurist inom polisen skulle jag inte tillåta att man skriver ut böter för sexuellt antastande när ord står mot ord.
Polisen kan bara skriva ut böter i klara och entydiga fall, till exempel om gärningsmannen erkänner brottet. Men om gärningsmannen tafsar under kläderna, om det finns hot om våld eller om gärningsmännen är flera, ändras brottsrubriceringen och då kan ärendet inte avgöras med böter via strafforder. Enligt Frände är sexualbrottsfallen mycket sällan entydiga och han tror därför att de flesta fall kommer att kräva en rättegång.
– Vem skulle erkänna antastanden på plats? Förutom att brottet är genant kan det leda till allvarliga följder, till exempel uppsägning från jobbet. Vad innebär det att polisen ger anvisningar om böter just nu? – Jag ser det som en propagandagest, en visserligen bra signal om att brotten inte tolereras. Men brotten är inte lämpade för böter via strafforder. Har det någon betydelse att polisen hänvisar tillnyårsnatten och ”nya brottsfenomen”? – Om det verkligen är frågan om ett nytt fenomen känns böter svagt. Om polisen med hjälp av till exempel övervakningskameror kan bevisa att antastanden har skett, så ska de skyldiga enligt mig åtalas. Jag ser mycket allvarligt på den här typen av brott och anser därför att böter är olämpliga. Villkorligt fängelse är ett lämpligare straff.