Fick rånarna inspiration från Sverige?
Värdetransportrånarna var fortfarande på fri fot i går kväll. Polisen utreder ifall de har kopplingar till Sverige, där antalet värdetransportrån är högst i Europa.
Polisen utreder ifall gärningsmännen i torsdagens rånförsök i Suomusjärvi i Salo har kopplingar till utlandet. Blickarna riktas automatiskt mot Sverige, där antalet värdetransportrån är högst i Europa. Speciellt i början av 2000-talet svepte en våg av värdetransportrån över landet.
Rånvågen i Sverige sammanfaller tidsmässigt med bolagiseringen och privatiseringen av värdetransporterna, som genomfördes år 1999.
Mellan 1998 och 2004 gjordes 224 värdetransportrån i Sverige, medan det motsvarande antalet i Finland endast var fyra.
– Efter privatiseringen uppstod det problem då transporterna började skötas av bolag som Securitas, G4S och Loomis. Då de av ekonomiska skäl sparade på säkerhetsåtgärderna skapade de förutsättningar för rånen, säger den svenska kriminaljournalisten Lasse Wierup.
Wierup, som arbetar på Dagens Nyheter, har granskat den svenska gängbrottsligheten under flera års tid. Då det var den svenska Riksbanken som ansvarade för transporterna sköttes de med skydd av polis, medan många av de privata bolagen fuskat med säkerheten av lönsamhetsskäl.
Rånförlusterna täcks av försäkringar, medan kostnaderna för olika säkerhetsåtgärder kan vara höga.
– Rånarnas framgång berodde på att de alltid hade information inifrån. Efter flera skandaler har man ändå lyckats komma åt insiderproblematiken och på något sätt hin- drat att kriminella anställs, och därför har säkerheten blivit bättre, säger Wierup.
Export av gärningsmän
Sedermera har svenskarna lyckats halvera mängden rån som riktas mot värdetransporter, men antalet är fortfarande betydligt högre än i Finland. Då det i Sverige gjordes trettio värdetransportrån endast under 2014, har det i Finland gjorts sju rån under de senaste tio åren.
– Tidigare var det ändå nästan som ett yrke bland män i Stockholm. De skaffade sig en extra guldkant i tillvaron genom att ägna sig åt professionella rån, även om de annars inte levde ett kriminellt liv. Det fanns en kriminell klass, så att säga, säger Wierup.
Wierup påpekar att svenskarna tidigare ”exporterat” transportrånare till utlandet, alltså att svenskar tagit sig till grannländerna för att råna transporter efter att det blivit svårare att genomföra rån i hemlandet. Till exempel på Åland gjordes ett värdetransportrån 2006 och en svensk man greps för brottet. Han friades dock av svensk domstol på grund av brist på bevis.
– I dag är värdetransportrånen in- te längre ett lika stort problem hos oss. De som då kunde lura säkerhetsföretagen har det säkert ganska knapert nu för tiden. Men svenska kriminella har sökt sig till Danmark, Norge, Åland och även Finland, säger Wierup.
Gärningsmännen i torsdagens rånförsök är fortfarande på fri fot. Både deras nationaliteter och identiteter är oklara för polisen, men åtminstone en del av dem ska ha talat finska.
Polisen har fått in en del tips som man för tillfället går igenom. Kriminalöverkommissarie Heikki Topi-Hulmi på centralkriminalpolisen (CKP) efterlyser ändå fler tips från industriparkeringsområdet bakom bensinstationen i Kivihovi. Där övergav rånarna en grå Ford Transit och en blå Mercedes Vito, och fortsatte sedan troligen vidare med andra bilar.
– Vi är mycket intresserade av vad som har hänt och av exceptionell trafik på parkeringsplatsen. Just nu har vi få iakttagelser därifrån, säger Topi-Hulmi.