De slingrande stigarna

Tanken om Palmes många inflytelserika fiender har gett bränsle åt konspirationsteorierna som omger den alltjämt olösta gåtan: Vem sköt Olof Palme i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan den sena vinterkvällen? Och varför?

Utredare och hängivna privatspanare följde det ena spåret efter det andra: 33åringen som hatade Palme och själv hittades mördad. Den kurdiska separatistorganisationen PKK. Den sydafrikanska apartheidregimens säkerhetstjänst. Den dråpdömde Christer Pettersson, länge huvudmisstänkt och till och med dömd för Palmemordet. Och så vidare.

Stigarna förgrenade sig i för många disparata riktningar. Och småningom har de vuxit igen bakom sina grånande vandrare.

Ändå går jakten vidare. Tidigare den här veckan kom till exempel Olof Palmes statssekreterare Ulf Dahlsten med nya uppgifter som pekar ut Christer Pettersson.

– Olof Palmes död har fördunklat kunskapen om hans liv, tid och gärning, säger Henrik Berggren. Om Palme fått leva hade han varit 89 år i dag. Vilka frågor skulle engagera honom i vår tid? – Han skulle sannolikt vara oerhört engagerad för jämlikheten, särskilt nu då klyftorna ökar. Och utan vidare för flyktingfrågan, som han brann för under sin livstid. Hans mor var flykting från Tsarryssland, och själv ingick han skenäktenskap med en ung tjeckiska så att hon skulle kunna fly kommunistdiktaturen. Det jobb Palme hade i sikte var posten som FN:s flyktingkommissionär.